Legaliseringen av cannabis i delstaterna Colorado och Washington i USA år 2012 var startskottet på en våg av legaliseringar. Idag har 24 delstater legaliserat cannabis. Kanada legaliserade cannabis 2018. I Europa har länder som Malta, Tyskland och Luxemburg legaliserat medan Nederländerna och Schweiz har tagit steg mot legalisering. Drogliberaler håller ofta fram Kanada som ett exempel på en framgångsrik narkotikapolitik. Men den färska rapporten ”Från löften till verklighet – Effekterna av Kanadas cannabislegalisering” slår hål på flera av drogliberalernas argument.
Rapporten, som getts ut av Narkotikapolitiskt center, visar att användningen av cannabis i Kanada har ökat dramatiskt sedan legaliseringen. År 2014 hade ca 12 procent av kanadensarna använt cannabis de senaste 12 månaderna. Tio år senare, år 2023, var samma siffra drygt 25 procent. I åldrarna 20-24 år uppgav hela 48 procent att de hade använt cannabis de senaste 12 månaderna! Positivt är dock att cannabisanvändningen bland skolelever i Kanada inte har ökat. Inte heller andelen kanadensare som använder cannabis dagligen eller nästan dagligen har ökat.
Trenden är liknande i USA. Rapporten visar att de delstater i USA som legaliserat har ett högre användande av cannabis än de delstater som inte legaliserat. Totalt sett har cannabisbruket i USA dock stigit i alla delstater de senaste åren. Detta kan jämföras med Sverige, där andelen av befolkningen som använt cannabis någon gång de senaste 12 månaderna har legat stabilt runt 2-3 procent de senaste 20 åren.
Legaliseringen har sannolikt bidragit till det ökade bruket i Kanada på flera sätt. Legaliseringen, och drogliberalernas kampanjer under perioden, innebar en normalisering av droganvändandet. Men dessutom har tillgängligheten ökat. Rapporten pekar på att det skett en explosion av cannabisbutiker i Kanada – från 315 år 2019 till 3 800 år 2023. Dessutom tillåts försäljning i onlinebutiker. Den ökande konkurrensen har lett till att priserna på cannabis pressats ned med ca 25 procent. Sedan 2020 är det tillåtet att sälja olika typer av ätbara cannabisprodukter (s.k. edibles) i Kanada, vilket har inneburit att cannabisföretagen legat i hård konkurrens för att lansera nya produkter för att nå ut till nya kundgrupper. Konkurrensen har även inneburit att halten av THC, det aktiva ämnet i cannabis, har ökat i företagens produkter.
Rapporten visar på skrämmande effekter av den ökande cannabisanvändningen. Antalet små barn som vårdats på sjukhus efter att ha fått i sig godis innehållande cannabis mer än tiodubblades mellan åren 2015-2021. Antalet besök på psykakuten för cannabisrelaterade psykoser har fördubblats på fem år. Åren 2014 till 2023 femdubblades andelen cannabisrelaterade trafikolyckor i delstaten Ontario. Till detta kommer alla de som förlorar kontrollen över sitt cannabisanvändande och hamnar i en nedåtgående missbruksspiral.
Cannabiskapitalism – och lobbyism
Det är inte ovanligt att cannabisförespråkare, på båda sidor om Atlanten, vill framställa sig själva som ”rebeller” som motsätter sig ”big business”. Verkligheten inom cannabisbranschen är dock en annan. Rapporten beskriver de stora kapitalistiska företag som slåss om den kanadensiska drogmarknaden, som omsätter 2 miljarder dollar varje kvartal. Och det handlar om en cannabisindustri med globala ambitioner. Rapporten citerar en studie från 2024 som visar hur den kanadensiska cannabisindustrin spelat en avgörande roll för utvecklingen av den globala cannabismarknaden.
Ett av de största cannabisbolagen heter Tilray och har verksamhet i 18 länder. Företaget presenterar sig som ”en global ledare inom cannabisforskning, odling, bearbetning och distribution”. Inför Tysklands legalisering bedrev Tilray ett intensivt lobbyarbete och träffade ledande politiker från bland annat de tyska Socialdemokraterna med målet att ”kickstarta” legaliseringsarbetet.
Ingen minskning av gängvåldet
I den svenska debatten brukar drogliberalerna hävda att en legalisering skulle slå undan benen på den organiserade brottsligheten. Den kanadensiska erfarenheten visar att detta inte stämmer. Innan legaliseringen i Kanada argumenterade drogliberalerna för att gängvåldet skulle minska efter en legalisering. Men antalet gängrelaterade mord i Kanada har mer än fördubblats på tio år – trots legaliseringen.
Rapporten visar att olika cannabisrelaterade brott som innehav, langning och produktion – föga förvånande – har minskat sedan legaliseringen. De har dock inte helt försvunnit då det fortfarande finns en illegal marknad där knarklangare bland annat säljer till minderåriga. Exporten av cannabis från Kanada har också ökat – även till länder där cannabis är olagligt.
Slutsatsen av rapporten från Narkotikapolitiskt center är att legaliseringen av cannabis i Kanada hittills ökat användandet och skadeverkningarna av narkotika. Den illegala cannabismarknaden har visserligen minskat, men inte den organiserade brottsligheten. Istället har en cannabisindustri med stora lönsamhetskrav vuxit fram. Då cannabisföretagen är utsatta för hård konkurrens både sinsemellan och mot den illegala marknaden skapas ett ständigt ökat tryck för ytterligare liberalisering av lagstiftningen. Kort sagt: cannabisindustrin styrs lika skoningslöst av de kapitalistiska marknadskrafterna som andra industrier.
Nej till legalisering
Den ökade tillgängligheten har inneburit en ökad konsumtion som lett till ökade skadeverkningar. Den som vill minska skadeverkningarna av narkotikamissbruket måste sträva efter att minska den totala användningen av narkotika – och därmed säga nej till legalisering av cannabis.