Den 7 oktober 2023 angrep terrorstämplade gruppen Hamas staten Israel från Gazaremsan. Hamas väpnade styrkor dödade uppåt 1200 människor inne i Israel och tog runt 250 personer som gisslan. De allra flesta av dessa var israeler. Detta chockade Israel. Den israeliska militären fick order av regeringen, med premiärminister Netanyahu i spetsen, att gå till motangrepp med det uttalade syftet att krossa Hamas, bland annat genom en markoffensiv mot hela Gazaremsan.
Detta har fått som följd att uppåt 40 000 palestinier på Gazaremsan har dödats. Minst hälften av dessa är kvinnor och barn. FN:s råd för mänskliga rättigheter har sagt att det finns rimliga skäl att anta att Israel har passerat gränsen för vad som utgör folkmord i Gaza.
Kriget har nu pågått i ungefär 10 månader. Detta har varit 10 månader av trauma och helvete för den palestinska befolkningen. Även den israeliska gisslan och deras anhöriga har utsatts för svåra lidanden.
Ytterligare upptrappning
Vid olika tillfällen har kriget hotat att sprida sig till andra länder och därmed att trappas upp ytterligare. Då Israel bombade den iranska ambassaden i Syrien den 1 april i våras slog Iran tillbaka genom att avfyra cirka 300 raketer mot Israel. Denna höst har situationen trappats upp ännu mycket mer. Idag oroar sig tiotals miljoner människor, främst i Mellanöstern, för att konflikten även ska sprida sig även till länder som Libanon, Jemen och Iran. En sådan utveckling skulle med stor sannolikhet även dra in USA i konflikten.
I rutan nedanför ska vi beskriva vad som har åstadkommit dagens situation.
Det som har hänt
- Den 13 juli dödades en högt uppsatt Hamasledare i en bombning i staden Khan Younis. Han hette Mohammed Deif. Uppgifterna kommer från IDF (Israeli Defence Force). Attacken dödade även 90 civila i området.
- Den 30 juli utförde Israel en attack mot förorterna till Libanons huvudstad Beirut. IDF uppgav att de hade lyckats döda en högt uppsatt militär befälhavare i organisationen Hizbollah vid namn Fuad Shukr. Hizbollah är den starkaste kraften i Libanon och står mycket nära Iran (som bland annat försett organisationen med avancerade vapen).
- Dagen efter, den 31 juli, dödades Hamas politiska ledare Ismail Haniya i en attack i Teheran, Irans huvudstad. Ismail var inbjuden gäst vid installationen av Irans näste president Masoud Pezeshkian.
- Turkiets utrikesdepartement kommenterar mordet på Ismail Haniya som “skamligt”. Dessutom skriver Turkiets utrikesdepartementet att Israel försöker få kriget att sprida sig i Mellanöstern. Även den ryska regeringen i Kreml fördömde mordet och kallade det för ett “oacceptabelt politiskt mord”
- Qatars premiärminister Mohammed bin Abdulrahman Al-Thani, en medlare i frågan om vapenvila mellan Hamas och Israel, uttrycker sig så här på X: “Hur ska medlingen lyckas när en sida mördas?”
- Den 6 augusti utsåg Hamas en ersättare för den dödade Ismail Haniya. Den nye ledaren heter Yahya Sinwar. Han har tidigare utpekats som Hamas verklige ledare. I samband med Sinwars installation har både Irans president och landets högste andlige ledare svurit hämnd mot Israel. Irans nya president Massoud säger i ett uttalande att “De terroristiska ockupanterna kommer att ångra sin fega handling”, vilket syftar på Israel.
Vägvalet i mellanöstern
En expert på Mellanöstern, Alexander Atarodi, anser att det finns två olika scenarion för området. Det första innebär att Iran genomför en mindre attack mot Israel. Om attacken inte är alltför omfattande visar den att Iran är redo att använda våld mot Israel samtidigt som den inte tvingar Israel att slå tillbaka så hårt att ett storkrig utlöses.
Det andra scenariot är motsatsen till det första. I detta genomför Iran en omfattande attack mot Israel, tillsammans med sina allierade som Hizbollah i Libanon och Huthi-rebellerna i Jemen. I detta läge riskerar kriget att sprida sig till Libanon, Iran och Jemen. Om detta händer kommer USA med största sannolikhet att dras in – på Israels sida (som dess viktigaste allierade). Om detta scenario skulle bli verklighet är det ingen som kan säga hur stor konflikten skulle kunna bli och vilka vapen som skulle komma att användas. Detta vore en mardröm för alla i Mellanöstern.
Nya krig eller revolution
Sedan staten Israel utropades 1948 har en rad blodiga krig utkämpats under de 76 år som gått. De regimer som idag styr i Mellanöstern – det gäller Israel, de arabiska staterna som omger Israel (inklusive organisationer som Hamas och Hizbollah) samt Iran – kan inte erbjuda något annat än ytterligare 76 år av hat och våld, krig och död. Den arabiska våren 2011 innehöll väldiga folkliga rörelser och uppror mot regimerna i området. Detta är vägen framåt. Detsamma gäller även för Israel och Iran. Även i dessa länder krävs det grundläggande politiska och sociala omvälvningar. Det krävs helt nya regeringar, eller regimer, för att det ska vara möjligt att skapa det mellanstatliga förtroende som krävs för att lösa konflikten Israel-Palestina.
För att sammanfatta: revolution eller 76 år av nya krig.