Denna vecka är det skolstart runt om i Sverige. Men allt står inte rätt till inom svensk skola. I slutet av juni i år publicerade fackförbundet Sveriges Lärare en rapport under namnet ”En ohållbar klassrumssituation”. Rapporten beskriver situationen inom skolväsendet och vilka problem och brister som måste åtgärdas.
Enligt skollagen ska alla barn ha rätt till den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och för sin personliga utveckling, något som rapporten redovisar inte stämmer överens med verkligheten.
Rapporten inleds med att granska vad barn faktiskt har rätt till under sin skolgång och går sen in på vilka förutsättningar som krävs för att bedriva en god undervisning, samt konsekvenserna om inte dessa förutsättningar ges. Därefter presenteras undersökningens resultat. Rapporten beskriver en rad skrämmande fakta om den svenska skolan.
Många elever har olika problem och svårigheter som försvårar deras skolgång. Mer än var femte elev på grundskolenivå har läs-, skriv- och matematiksvårigheter. Var tionde elev har beteendesvårigheter som gör att bland annat att eleven är utåtagerande och/eller har svårt för att samarbeta med andra elever. Dessa svårigheter påverkar ofta inte bara eleverna i fråga, utan kan också de andra eleverna i klassen.
Bristande förutsättningar leder till sämre studiero. Rapporten visar på att många lärare upplever att de saknar förutsättningar för att tillgodose elevernas behov. Detta i sin tur leder ofta till en störande ljudnivå i klassrummet och att en stor del av lektionen går åt till att hålla ordning.
– Det är orimligt att läraren ensam ska ansvara för 25–30 elever, särskilt när det finns så omfattande skillnader i elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig undervisningen, säger Anna Olskog, förbundsordförande för Sveriges Lärare.
Rapporten betonar behovet av undervisning i liten grupp. Tre av tio elever på gymnasienivå och två av tio i övriga skolformer har behov av att undervisas i mindre klasser eller grupper. Samtidigt svarar åtta av tio lärare att det saknas möjlighet till undervisning i liten grupp i den utsträckning som det behövs. Tre av tio lärare svarade dock också att de, mot ersättning, skulle kunna tänka sig undervisa mindre klasser utöver sina ordinarie undervisningstimmar.
Stora skillnader beroende på socioekonomi
Trots att skolan har ett kompensatoriskt uppdrag finns det tydliga tecken på att lärare inte kan tillgodose elevernas behov oftare i klasser med fler elever från socioekonomiskt svaga familjer.
I slutet av rapporten redovisar Sveriges Lärare ett antal krav och förslag på hur de anser att den negativa trenden inom svensk skola ska kunna vändas.
Förstatligad skola
Sveriges Lärare vill att huvudansvaret för finansiering och resursfördelning för hela skolväsendet ska skötas av staten istället för kommunerna samt reformera skolvalet. Facket anser att dessa åtgärder skulle bidra till att bryta skolsegregationen och öka likvärdigheten.
Sveriges Lärare vill även öka möjligheten att ge undervisning i halvklass och i liten grupp. Lärare har tydligt signalerat behovet av större möjlighet till undervisning i halvklass. Eller för att citera en mellanstadielärare som intervjuats i rapportern:
– Jag har undervisning i halvklass cirka en gång i veckan och då hinner jag hjälpa eleverna på ett helt annat sätt.
Facket vill även att reglerna kring extra anpassningar och särskilt stöd måste ses över. Det är lärarkårens professionella bedömningar som ska ligga till grund för vilkaanpassningar i klassen som ska utföras och ha ett större inflytande över vilket särskilt stöd som ska sättas in.
Mer resurser krävs
Sveriges Lärare kräver också mer resurser till förskolan och skolan. Facket anser att om skolväsendet ska kunna följa skollagen och läroplanerna så måste ansvariga politiker sluta skära ned och istället investera i skolan.
Ytterst lite i rapporten är egentligen några nyheter. Lärare har länge vittnat om att elever far illa och att kvalitén på undervisningen har minskat. Men det tål att upprepas, om och om igen. Situationen idag innebär att många lärare saknar förutsättningarna för att leva upp till skollagens krav. Behovet av ett trendbrott är skriande.
Och för att citera rapporten: ”Det är dags för politikerna att lyssna på oss lärare – vi vet vad som måste göras för att lyfta den svenska skolan”!