Artificiell intelligens (AI) har på senare kommit att bli en väldigt het trend inom affärs- och teknologivärlden. Förespråkarna målar upp en framtida utopi där ”robotarna” kommer att kunna bidra till att lösa hela mänsklighetens olika problem. Men för många har AI, redan idag, inneburit mer av en dystopi.
De AI-verktyg som finns tillgängliga idag är i praktiken avancerade datorprogram som bland annat kan göra förutsägelser utifrån en stor mängd statistisk information. AI-verktygen ”tränas” genom att matas med enorma mängder information, vilket ska få dem att bli bättre på sin uppgift – som att göra mer exakta förutsägelser.
En rad arbetsgivare runt om i världen har börjat använda dessa förutsägningsverktyg för att kontrollera sina anställda. I vissa fall med ett dystopiskt utfall. Ett verkligt skräckexempel är Amazon, som bland annat övervakat sina anställdas elektroniska kommunikation för att se om ord som ”fackförening” används.
Oftast används AI-tekniken till att försöka effektivisera arbetet samt att övervaka och utvärdera olika arbetsmoment. Lagerarbetare på nämnda Amazon har vittnat om att arbetsgivaren börjat använda sig av apparater som mäter exakt hur länge varje anställd tar på sig för att utföra varje litet arbetsmoment. Till och med toalettbesökens längd kartläggs. På callcenters har teknologin börjat användas för att bedöma hur väl samtalen går. Anställda som lämnar eller bara glider lite utanför sina talmanus ges dåliga betyg.
Återfödelse för ”taylorismen”
AI-tekniken används för att både öka detaljstyrningen av arbetet och göra jobben mindre färdighets- och kunskapskrävande. När jobben blivit mindre färdighetskrävande blir också arbetarna mer utbytbara. Denna användning av AI-teknik innebär i praktiken en återfödelse av de tankar som präglade ”taylorismen” under slutet av 1800-talet, där man försökte effektivisera produktionen ända ned till rörelserna på arbetsmomenten. Detta gjorde arbetet väldigt monotont vilket bland annat bidrog till förslitningsskador.
Några av de negativa resultaten av arbetsgivarnas användning av AI har börjat kännas av. 2023 gjorde Amerikanska psykologförbundet (APA) en studie med 2 500 deltagare från hela USA. Studien visade bland annat att 46 procent av de anställda som visste om att deras arbetsgivare övervakade dem med AI kände sig illa till mods med sin arbetsgivare – dubbelt så stor andel jämfört med de som inte övervakades med AI. 39 procent hade känt sig emotionellt utmattade den senaste månaden och 41 procent kände sig obetydliga för chefen och kollegorna.
AI-övervakning gav lägre produktivitet
En annan studie från Cornell University i New York har visat att denna typ av kontroll resulterade i lägre produktivitet. Forskarna genomförde ett experiment där en grupp av testpersoner blev övervakade av AI, och dessutom fick negativ återkoppling i samband med ett av arbetsmomenten, medan en annan inte blev övervakad. Den övervakade gruppen visade sig ha både lägre produktivitet och ett större missnöje med arbetsförhållandena än de som inte blev övervakade. När forskarna bytte ut AI:n mot mänskliga ”övervakare” blev bortfallet i produktivitet liksom missnöjet med arbetsförhållandena väsentligt lägre.
Enligt en av forskarna, Emely Zitek, berodde de negativa effekterna av AI-övervakningen på att testpersonerna bedömdes enbart utifrån datan utan möjlighet att sätta den i sitt sammanhang. Det går att göra inför en människa – men inte en maskin som enbart ser till statistiken. Samtidigt kände sig testpersonerna varken hotade eller missnöjda i samband med att AI användes som ett verktyg för utveckling och inte utvärdering.
Facken tvingas ta strid mot AI-övervakning
Fackföreningarna i USA har börjat tvingas ta strid mot arbetsgivarnas användning av AI. De amerikanska kommunikationsarbetarnas fackförbund har tagit strid för sina anställda vid ett antal callcenters, och fått igenom att arbetsgivaren endast får spela in samtal i utbildningssyfte och inte för att utvärdera arbetsinsatsen och eventuellt bestraffa den individuelle arbetaren. Arbetsgivaren måste även informera arbetarna om att samtalen spelas in.
En av stridsfrågorna under den 148 dagar långa strejk organiserades av författare inom TV- och filmindustrin i USA ifjol handlade om AI. Författarna ville bland annat ha garantier för att AI inte skulle ”tränas” med hjälp av deras manus eller tillåtas att manipulera deras manus utan tillåtelse. Under skådespelarstrejken som pågick under samma tid krävde facket begränsningar för hur AI-tekniken får användas. Båda facken vann segrar som kan komma att sätta tonen för vilka friheter arbetsgivare får ta sig med AI.
I Tyskland har fackföreningarna uppmärksammat användningen av AI under en längre tid, och det finns bland annat lagar som tvingar arbetsgivare att informera fackföreningarna när de vill använda sig av exempelvis AI.
Även i Sverige finns en trend av att arbetsgivare börjat använda sig av AI eller annan digital teknik för att övervaka sina anställda. I januari 2024 uppmärksammades att AstraZeneca infört ett system för att kontrollera hur ofta tjänstemännen befinner sig på kontoret.
AI har potentialen att vara ett verktyg både för ökad produktivitet och för personlig utveckling men under dagens maktförhållanden på arbetsplatserna är risken överhängande att den kommer användas för att trycka ner arbetarna genom att öka kontrollen, hunsa dem mer under arbetsdagen och arbetarna mer utbytbara. De svenska fackföreningarna måste lära av sina amerikanska kollegor och mer aktivt ta strid för att kontrollen över AI-tekniken ska ligga i arbetarnas händer – inte arbetsgivarnas.
Källor: The Guardian, The Week, American Psychological Association, Cornell Univerity, tidningen Kollega