Budget för överklassen och statens hårda kärna

Den budget som finansminister Elisabeth Svantesson (M) presenterade den 19 september är en verklig klassbudget. Trots att Sverige befinner sig i en utdragen lågkonjunktur med ökande arbetslöshet och kris inom bland annat sjukvård, äldreomsorg och skola väljer regeringen att gynna höginkomsttagarna och göra gigantiska satsningar på polis och militär.

Den svenska ekonomin har befunnit sig i en lågkonjunktur under både 2023 och 2024. Arbetslösheten har ökat och ligger idag på 8,4 procent. Endast Spanien, Grekland och Finland har en högre arbetslöshet inom EU. Arbetslösheten är dessutom mycket ojämnt fördelad. Bland utrikes födda är andelen arbetslösa hela 16,1 procent. Motsvarande siffra bland inrikes födda är 5,5 procent (SCB aug 2024, säsongsrensade siffror).

Lågkonjunkturen väntas fortsätta under 2025. Regeringen beräknar att ekonomin inte kommer att ha återhämtat sig förrän tidigast 2026. Flera faktorer ligger bakom detta.

• För det första är Sverige beroende av den ekonomiska utvecklingen i Europa och världen. Detta då den svenska industrin är väldigt exportberoende. År 2023 motsvarade den svenska exporten av varor och tjänster hela 55 procent av BNP och nästan tre fjärdedelar av all varuexport går till andra länder i Europa. Många av Sveriges viktigaste handelspartners, som Tyskland, befinner sig också i en lågkonjunktur.
• För det andra har många svenska löntagare har tvingats hålla hårt i plånboken på grund av inflationen och därför konsumerat mindre. De senaste årens prisökningar och stigande räntor har inneburit att över tio års löneökningar har raderats ut!

Den ekonomiska krisen har slagit hårt mot kommuner och regioner. Enligt organisationen SKR (Sveriges kommuner och regioner) beräknas underskottet för landets 21 regioner, som ansvarar för sjukvården, att uppgå till ca 20 miljarder under 2024. SKR beräknar att regionerna planerar uppsägningar av mellan 5 000-6 000 vårdanställda under 2024 och 2025. I skrivande stund har redan drygt 4 500 personer varslats om uppsäg­ning runt om i landet (Arbetsförmedlingen)!

Även de kommunala verksamheterna har drabbats av nedskärningar. En enkät från SVT (dec 2023) visade att två av tre svenska kommuner planerade nedskärningar under 2024. Många skär ned inom äldreomsorgen. I tidningen Kommunalarbetaren larmar personal om allt ifrån indragen mat för de äldre och slopade nattpatruller till minskad personaltäthet och försämrade scheman. Skolan drabbas också av nedskärningarna. Lärarfackets tidning Vi Lärare har tittat närmare på 23 kommuner. Bara i dessa väntas uppåt 500 lärare och förskollärare att sägas upp!

Detta är bakgrunden mot vilken regeringens budget måste ses. Regeringen satsar nästan allt krut på att möta lågkonjunkturen med nya skattesänkningar. Det handlar om ett utökat jobbskatteavdrag, sänkt skatt för pensionärer och sänkta kostnader för investeringssparkonto (ISK). Totalt handlar det om inkomstskattesänkningar på 22,6 miljarder – vilket motsvarar ca 1,5 procent av den totala statsbudgeten på 1 441 miljarder. Till detta kommer dessutom sänkta skatter på bensin och slopad flygskatt. Skattesänkningarna kommer att gynna höginkomsttagare oproportionerligt mycket. Se tabell nedan.

Kommentar: De grupper som får de största skattesänkningarna hör verkligen inte till de som drabbats hårdast av prisökningarna.

Inte ens finansministern verkar tro att denna ynkliga satsning nämnvärt ska påverka arbetslösheten. I samband med presskonferensen då budgeten presenterades påpekade en journalist från DN att regeringen, trots sina föreslagna skattesänkningar, inte räknade med att arbetslösheten skulle sjunka de kommande åren. På detta kunde finansminister Svantesson endast svara att ”arbetslösheten har varit hög under många år” – plus några allmänna formuleringar om att ”få fart på ekonomin”!

För den som hade velat se satsningar när det gäller sjukvård, skola och äldreomsorg innebär budgeten en besvikelse. Regeringen satsar totalt 7,5 miljarder på vård, skola och omsorg – varav 4,5 miljarder går till sjukvården. Detta ska jämföras med regionernas budgetunderskott på uppåt 20 miljarder under 2024 – och den våg av nedskärningar som drabbat äldreomsorg och skola i landets kommuner.

Medan välfärden drabbas av svångremspolitik satsar regeringen desto mer på statens hårda delar: polis, militär och fängelser. Polisens budget utökas från 37 miljarder år 2023 till hela 51,9 miljarder år 2027. Kriminalvårdens budget ökar från 14,1 till 26 miljarder under samma period. Den största satsningen sker dock på militären. Försvarsbudgeten utökas med drygt 40 miljarder kronor. Av dessa handlar 22,7 miljarder om ett militärt och ekonomiskt stöd till den ukrainska regeringen – vilket vi strax ska återkomma till. Detta innebär att den svenska försvarsbudgeten har mer än tredubblats sedan 2019. Se tabell nedan.

När det gäller stödet till den ukrainska regeringen är detta en del i en treårig satsning på ofattbara 75 miljarder kronor i militärt och ekonomiskt bistånd. Detta ska jämföras med att hela den svenska försvarsbudgeten uppgick till ca 51 miljarder så sent som 2019! Detta är orimligt när man tänker på behoven inom exempelvis sjukvård och äldreomsorg. Finansministern hävdar att detta handlar om ”krig och fred” samt att andra satsningar inte behöver ”trängas undan” eftersom regeringen gör en ”avvikelse från överskottsmålet”. Men detta är endast en lek med ord. Och det är finansministern duktig på.

Sanningen är att regeringen gör en väldigt skarp prioritering: skattesänkningar, ökade militärutgifter, gigantiska stöd till den ukrainska regeringen samt satsningar på polis och fängelser går före sjukvård, skola och äldreomsorg. Och för att finansiera skattesänkningarna och satsningarna på statens hårda delar lånar regeringen hela 55 miljarder!

Budgeten understryker behovet av en mobilisering för ökade resurser till sjukvården samt skola, äldreomsorg och övriga kärnverksamheter inom välfärden. Fackföreningarna måste ta ledningen för denna strid.