Sedan den 17 september har det skett en allvarlig upptrappning av konflikten mellan den israeliska statsledningen och den Iran-stödda rörelsen Hizbollah i Libanon. Upptrappningen har främst drivits på av Israel.
Efter Hamas terrordåd den 7 oktober 2023 gick den drygt 40-åriga konflikten mellan Israel och Hizbollah in i en ny och mer aktiv fas. Sedan den 8 oktober ifjol har Hizbollah bland annat avfyrat över 8 000 raketer mot samhällen i norra Israel. Israel har svarat med bland annat flygbombningar och artillerield. Innan den senaste tidens upptrappning hade över 200 000 människor tvingats fly sina hem på båda sidor om gränsen. De flesta bedömare har dock varit ense om att båda sidor velat begränsa konflikten. Detta kan nu komma att förändras.
Den pågående upptrappningen inleddes med en serie detonationer av sprängladdningar som planterats i kommunikationsutrustning som användes av medlemmar i Hizbollah. Den 17 september sprängdes hundratals personsökare och dagen därpå ett stort antal walkie-talkies. Totalt dödades 42 personer och över 3 500 skadades. Den israeliska underrättelsetjänsten Mossad ligger sannolikt bakom detta.
Detonationerna av personsökare och walkie-talkies har följts av våg på våg avisraeliska flygbombningar mot Hizbollah-kontrollerade mål i Libanon – bland annat mot huvudstaden Beirut. Över 500 människor har dödats och över 1 800 har skadats i bombningarna, som många bedömare anser vara de dödligaste sedan kriget mellan Israel och Hizbollah år 2006. Bland de döda finns den högt uppsatte Hizbollah-ledaren Ibrahim Aqil och en av organisationens högsta militära befälhavare, Ibrahim Qubaisi.
Den israeliske premiärministern Benjamin Netanyahu har sagt att Israel är beredda ”vidta alla nödvändiga åtgärder för att återställa säkerheten” för de boende i norra Israel. Israels försvarsminister Yoav Gallant har sagt att de militära operationerna ”kommer att fortsätta tills vi har uppnått våra mål – att de boende i norra Israel ska kunna återvända till sina hem i säkerhet”.
Under måndagen öppnade den israeliska militären för att det även kan komma att bli tal om en markinvasion av södra Libanon – om de ”anser det vara nödvändigt”. Den israeliska statsledningen har även utlyst ett undantagstillstånd i hela landet till och med den 30 september.
Hizbollah har besvarat den israeliska militärens bombningar genom att avfyra raketer mot både militära och civila mål inne i Israel. Enbart under måndagen avfyrades drygt 200 raketer. Vissa av raketanfallen har riktats mot mål så långt bort som Tel Aviv. Hizbollah har även anfallit en israelisk flottbas med drönare.
Många bedömare är oroliga för att upptrappningen av konflikten ska leda till ett regelrätt storkrig mellan Israel och Hizbollah. Iran, som byggt upp Hizbollah och är dess viktigaste allierade, har anklagat Israel för att söka en bredare konflikt. Samtidigt har den iranske presidenten sagt att ”Hizbollah inte kan stå ensamt mot ett land som försvaras och beväpnas av europeiska länder och USA”. Skulle Iran dras in i ett direkt krig mot Israel skulle ett regionalt storkrig – med oöverskådliga konsekvenser – vara ett faktum.
Veckans Nyheter kommer att beskriva varje nytt steg i utvecklingen i Mellanöstern.