Detta är en fortsättning på den serie av artiklar som började med en artikel som hade rubriken ”SD-riksdagsman bör avgå för sitt stöd till högerextremt gatuvåld”. Denna publicerades den 10 augusti. I samband med detta utlovade vi tre artiklar om de våldsamma kravaller som drabbat UK (England, Skottland, Wales och Nordirland) i samband med det fruktansvärda dådet i Southport. Där utspelades en tragedi som kostade tre flickor livet. En 17-årig pojke angrep och dödade tre flickor. Dessa var i åldrarna sex, sju och nio år. Ytterligare åtta barn och två vuxna (som försökte skydda barnen) skadades. Detta hände i staden Southport i samband med en workshop för fans till Taylor Swift och riktade sig till barn i låg- och mellanstadieåldern.
Breddad artikelserie
Men en rad händelser har gjort att vi måste bredda artikelserien. Vi tänker bland annat på den senaste tidens omskakande framgångar för det högerextrema och rasistiska partiet ”Alternativ för Tyskland” (AfD) i de val som hållits i tre delstater i Tysklands östra delar (som tidigare låg i Östtyskland eller DDR). Vi tänker även på exempelvis Donald Trumps farligt rasistiska angrepp på folkgruppen haitier i Springfield i delstaten Ohio. Detta angrepp har inte bara skakat om staden Springfield och skrämt dess invånare, speciellt de från Haiti – Trumps agerande har ytterligare även stärkt det rasistiska inslaget i valrörelsen och bidragit till ett ännu mer polariserat USA.
Högerextremisterna försökte ta initiativet
Men tillbaka till UK. Högerextremisterna utnyttjade den situation som uppstod efter morden på de tre flickorna. De spred falsk information på nätet där de påstod att den misstänkte gärningsmannen var en asylsökande muslim och hette Ali Al-Shakati. Men sanningen var helt annorlunda. Den misstänkte är född i Cardiff (Wales) i UK av kristna föräldrar som kommit från Rwanda och heter Axel Rudakubana.
Trots att den misstänkte var under 18 år, vid tillfället för dådet, beslöt en domare att avslöja hans namn. Detta i ett försök att slå undan benen på högerextremisternas medvetet lögnaktiga ryktesspridning som alltså pekade ut en asylsökande muslim som skyldig (AP, The Mirror). Domarens agerande ska ses mot bakgrund av att de värsta raskravallerna som riktats mot invandrande minoriteter – troligen efter Andra världskrigets slut – då rasade runt om i England, Skottland, Wales och Nordirland (UK). Det handlade om, på sina håll, ett besinningslöst våld riktat mot invandrare i allmänheter och mot muslimer i synnerhet.
Hot, våld och mordbränder
För att beskriva allvaret i situationen måste följande nämnas: Efter en sammandrabbning med polisen försökte 700 högerextremister sätta eld på ett hotell med asylsökande. Detta utspelade sig i staden Rotherham. Även en polisstation brändes ned. Så även ett bibliotek (i Liverpool). I staden Middlesbrough tvingades bilförare att stanna. Högerextremisterna ville kolla om de var ”vita och engelsmän” innan de släpptes fram (Daily Mail). Andra medier har rapporterat om att direkta lynchningar, av ensamma svarta män, har stoppats enbart på grund av att polis och modiga civila ”gått emellan”. Det finns videoklipp där tolvåriga barn sjunger, med en entusiasm som bara oförstående barn kan uppvisa, om att människor från Pakistan ska kastas ut.
Beräkningar tyder på att det antal som aktivt deltog i dessa pogromliknande raskravaller sannolikt var mindre än 15 000 – detta även om både de väldigt pådrivande våldsverkarna och de som deltog mer passivt – räknas in. Men det som hände har efterlämnat bestående rädsla bland svarta, asiatiska och muslimska invandrare respektive flyktingar i UK.
Motståndet måste organiseras med facket som ryggrad
I nästa avsnitt ska vi ta upp de djupare liggande orsakerna till att främlingsfientliga och rasistiska organisationer och nätverk som Patriotic Initiative, British National Party och English Defence Leauge helt kunde dominera UK under mer än en vecka och efterlämna en sådan rädsla i hela samhällskroppen.
Vi vill avsluta med att säga följande: det måste organiseras ett bestående motstånd mot dessa högerextrema rasister – inte endast i samband med att denna typ av besinningslöst våld bryter ut utan ett bestående motstånd som tar itu med de grundläggande orsakerna. Ryggraden i detta motstånd måste utgöras av fackföreningarna.