Har man haft eller arbetat med små barn så vet man att när de ramlar och slår sig kan det ta ett ögonblick att registrera vad som just hände. Man skyndar sig fram för att lyfta upp och trösta barnet, trots att man vet exakt vad som kommer inom kort: Ett gallskrik bara någon decimeter från sitt eget öra. Men man springer fram ändå för barnets skull. Hur det går för ens egna öron är något man funderar på efteråt…
Att det är en hög ljudnivå på förskolan är ingen nyhet. Det är tyvärr något av en oundviklighet när många barn samlas inom en liten yta. Vad som kan vara intressant att veta är att en ljudnivå på över 75 decibel på förskolan kan leda till hörselskador. En ny undersökning genomförd av tidningen Kommunalarbetaren i samarbete med Arbetsmiljöverkets app ”Buller” visar att ljudnivån på flera förskolor i landet ligger på i snitt 80 decibel – vilket motsvarar ljudet av en motorcykel!
På vissa förskolor uppmättes en ljudnivå på hela 90 decibel i skötrummet under inskolningsperioden – en tid då många barn är mer ledsna än vanligt. 90 decibel motsvarar ungefär volymen av att någon står och kör en motorsåg framför dig samtidigt som du ska byta ett flertal blöjor.
Mycket tyder på att ljudnivåerna i förskolan bara ökar. En tydlig orsak till detta är att barngruppernas storlek ökar. Det säger sig nästan självt. Om ”Många barn + Liten yta = Hög ljudnivå” så är det relativt enkelt räkna ut att ”Många fler barn + Liten yta = Högre ljudnivå”. Det är som sagt svårt att komma ifrån ljudet när man arbetar inom förskolan.
Personalen inom förskolan arbetar så gott de kan för att i alla fall dämpa ljudnivån och skapa en lugn miljö som alla kan trivas i. Den vanligaste metoden brukar vara att dela upp barngruppen i olika rum. Men ju större barngrupperna blir, desto svårare blir det att få rummen på avdelningen att räcka till.
En annan metod för att dämpa ljudnivån kan vara att se över hur man utformar miljön. Till exempel brukar textiler eller liknande material på väggarna vara ett sätt att fånga upp ljudet, men även där kan man snabbt stötta på problem. Att få införskaffa materialet man behöver för att anpassa miljön blir snabbt en fråga om resurser, något som skolvärlden i allmänhet tyvärr har väldigt ont om.
Samma sak gäller också för anpassade hörselskydd, som formgjutna proppar/snäckor som filtrerar ljud. Många pedagoger menar på att vanliga hörselproppar inte funkar då de dels sitter dåligt, dels gör att man inte hör barnen över huvud taget. Istället för att arbeta förebyggande så krävs det i dagsläget att du redan ska ha en diagnostiserad hörselskada för att kunna få anpassade hörselskydd. Men det är knappast rimligt att man ska behöva få permanenta hörselskador innan man beviljas hörselskydd!
Arbetsmiljön för oss förskollärare är något som lärarfacken måste ta itu med inför kommande avtalsrörelser. Nu när barnafödandet minskat finns en stor möjlighet att minska barngrupperna inom förskolan. Men det kommer att kräva att skolan får ökade resurser.