Linnea Lundquist jobbar inom skolan och ser hur ständiga nedskärningar tär på verksamheten. Och det vill hon prata om!
Vem är du och varför är du så intresserad av skolfrågor?
– Jag heter Linnea Lindquist. Till vardags är jag skolledare och på fritiden är jag fristående, liberal skoldebattör (ej partist).
– Jag fick nog för 6-7 år sådan när det gick upp för mig hur sjukt skolsystem vi har. Jag ägnar därför min fritid åt att opinionsbilda för ett rimligare skolsystem.
Vad sker inom skolan i Sundsvall?
– Jag är född och uppvuxen i Sundsvall och har följt Sundsvalls kommun i många år kring hur det går för skolorna. Det har varit deppigt. Eftersom kommunen har så stora underskott har friskolekoncerner stått på kö för att etablera sig. De vet att underskott för kommunen är lika med utbetalat friskolestraff.
– Sundsvalls kommun har betalat långt över 100 miljoner i friskolestraff de senaste åren. Samtidigt har centrala SU-grupper (särskilda undervisningsgrupper, mindre grupper för elever med stora svårigheter att klara skolan, t.ex elever med autism) lagts ned, klasstorlekarna har ökat, både i grundskola och anpassad grundskola.
– Elever i kommunala skolor har blivit av med sitt särskilda stöd, lärare och kringpersonal har sagts upp.
Kan du förklara vad du menar med friskolestraff?
– Lagstiftningen säger att det ska finnas en likvärdighet mellan kommunala skolor och friskolor. Detta innebär att kommunala skolor och friskolor ska ha samma grundbelopp i skolpengen.
– Kommunen måste räkna ut kostnaden per elev i sin verksamhet och sedan ersätta friskolorna med motsvarande belopp. En satsning på den kommunala skolan innebär alltså att pengar även går till friskolorna.
– När en kommun har ett budgetunderskott inom skolan innebär detta att skolverksamheten har kostat mer pengar än vad som var avsatt i budget. Enligt lagen innebär detta att skolpengen per elev också har ökat. Och då måste kommunen ersätta friskolorna med motsvarande summa per elev!
– Det blir som en straffavgift för kommunerna. Det är därför jag kallar det för friskolestraff.
– Sundsvalls kommun har en hög andel elever i friskolor. Och det är de resursstarka eleverna som flyttar till friskolorna. Det som hänt är alltså att kommunen har haft underskott under många år som en direkt följd av att fler elever börjar i friskolor. Det blir en negativ spiral där de kommunala skolorna blir sämre eftersom resurserna följer med eleverna.
– Kommunen försöker parera underskotten genom att lägga ner SU-grupper, öka klasstorlekarna i anpassad grundskola, ta bort stöd till elever, öka klasstorlekarna, ta bort kringpersonal och öka gruppstorlekarna på fritids.
– Men då går ännu fler elever över till friskolor!
Så hur har de styrande hanterat underskottet?
– För några år sedan sjösatte kommunen en plan, P300, som innebar att 300 miljoner kronor skulle skäras ner på några år. Det motsvarar 3 000 kr per invånare!
– Nedskärningarna var inte bara inom skolan, men den fick dra ett stort lass. 2019 var underskottet 121,9 miljoner inom skolan – varav 36 miljoner kom från ”friskolestraffen”. 2021 hade skolan ett underskott på 119 miljoner.
– Kommunen har verkligen varit kreativa för att komma i balans. Deras tappra försök sinkas av principen om ”bidrag på lika villkor”. Sundsvall har till exempel behövt ersätta John Bauer-skolan retroaktivt för skolpengen under sex år.
Vad innebär nedskärningarna just nu?
– Nu ska man skära ner 20 miljoner inom grundskolan. Frågan är vad man ska skära ner på. Det blir svårt att skära ned ytterligare på fritidshem, anpassad grundskola, särskilda undervisningsgrupper och ”kringpersonal”.
– Det är skolpengens konstruktion som dödar den kommunala skolan. Dödsdansen fortsätter så länge vi har ”bidrag på lika villkor”.
– Sundsvalls kommun har betalat en bra bit över 100 miljoner i friskolestraff de senaste åren. Det är pengar som hade gjort mer nytta i klassrummen. Nu sätter kommunen istället sitt hopp till bättre profilering av skolor och reklam.
– Man skriver så här i handlingarna från skolnämnden: ”Arbete pågår med att förbättra det systematiska kvalitetsarbetet på skolorna. Att skolorna har en hög kvalitet är den viktigaste faktorn för att öka den kommunala skolans attraktivitet. Utöver det har förvaltningen bedömt att förbättrad kommunikationen med vårdnadshavare och allmänhet är centralt. Inför hösten 2024 har förvaltningens arbete med kommunikation och marknadsföring förstärkts”.
– Men det finns inget som tyder på att elevströmmarna på kommunnivå håller på att förändras. Problemet ligger dessutom inte där utan i skolpengens konstruktion.
– Jag hatar skolpengens konstruktion. Vad är valfriheten värd om den leder till att de som väljer att gå kvar i den kommunala skolan får sämre förutsättningar att klara skolan?