Den 13 september i år inledde 33 000 anställda hos Boeing en strejk. Deras krav var löneökning på totalt 40 procent över en fyraårsperiod samt att återuppta ett system med pensionsavsättningar som skrotades för tio år sedan.
Den 23 oktober röstade 64 procent av fackmedlemmarna (organiserade i International Assosiation of Machinists and Aerospace Workers, IAM) emot ett nytt avtalsförslag som erbjöd löneökningar om 35 procent på fyra år, något som innebär att strejken fortsätter. Precis innan omröstningen släppte Boeing en rapport som visade att företaget förlorat 6,1 miljarder dollar under de senaste tre månaderna vilket till stor del beror på kostnader relaterat till strejken. Företaget har tvingats att göra en nyemission av aktier för att stärka sina skakiga finanser.
Även Boeings underleverantörer drabbas av strejken. De republikanska guvernörerna i Utah, Missouri och Montana har offentligt uppmanat företaget och facket att komma överens. Detta då underleverantörer i delstaterna drabbas hårt på grund av uteblivna order från flygplansjätten.
Pandemin och inflationen har gjort de anställdas löner och villkor ännu viktigare än tidigare, vilket är en orsak till ilskan bland de anställda. Efter att en majoritet röstat för fortsatt strejk sa fackets ordförande, Jon Holden: ”Efter 10 år av uppoffringar har vi fortfarande mycket att ta igen och vi hoppas att kunna göra det genom att återuppta förhandlingarna så snart som möjligt. Det här är arbetsplatsdemokrati – och det är tydligt att det får konsekvenser om ett företag behandlar sin anställda dåligt år efter år.”
Samtidigt har även vanliga fackmedlemmar svårt att få ekonomin att gå runt under strejken. Detta är en av anledningarna till att drygt 30 procent av fackets medlemmar röstade för det senaste kontraktsförslaget. Strejken går nu vidare och när ett nytt kontraktsförslag presenteras kommer det att vara upp till fackets anställda att godkänna avtalet eller att fortsätta strejka för ett bättre avtal.