Splittrat USA går till val

Idag tisdag den 5 november är det val i USA. Den som följer rapporteringen i svensk media kan få intrycket av att valet enbart handlar om Donald Trump mot Kamala Harris (och att detta val nästan är viktigare, för en svensk publik, än det svenska riksdagsvalet). Men förutom presidentvalet genomförs faktiskt en rad andra val den 5 november.

Låt oss ge några exempel.

• Senaten. Den amerikanska motsvarigheten till riksdagen kallas för Kongressen och består av två kammare. Senaten utgör Kongressens första kammare. Senaten har 100 ledamöter – två från var och en av de 50 delstaterna. Senatorerna väljs på sex år. En tredjedel väljs i årets val.
• Representanthuset. Detta är den amerikanska Kongressens andra kammare. Representanthuset består av 435 ledamöter som väljs någorlunda proportionerligt från de 50 delstaterna utifrån folkmängden. Ledamöterna i Representanthuset väljs på två år.
• Delstatsval och lokala val. Varje delstat har en motsvarighet till presidenten (kallas guvernör), Senaten och Representanthuset. I många delstater sker val även till dessa positioner. Till detta kommer ytterligare olika lokala val.
• Val till andra positioner inom staten. I många amerikanska delstater sker val även till en rad andra positioner, främst inom rättsväsendet. I delstaten Massachusetts får de röstberättigade exempelvis välja vem som ska vara chef för domstolarnas arkiv samt vem som ska ansvara för lagfartsregistret.
• Folkomröstningar och lagförslag. Ofta får väljarna dessutom ta ställning till olika specifika frågor. I exemplet med delstaten Massachusetts får väljarna rösta Ja eller Nej till fem olika lagförslag, som bland annat berör obligatoriska examensprov i gymnasiet, rätten för Uber-chaufförer att organisera sig fackligt och legalisering av hallucinogena svampar.

Valsedel från delstaten Massachusetts.

En president som väljs utan att ha en klar majoritet i Senaten och Representanthuset kan få svårt att få igenom sina framtida lagförslag. Vinner Kamala Harris presidentvalet kan hon komma att hamna just i en sådan position. Opinionsmätningarna visar nämligen att Republikanerna sannolikt kommer att vinna en majoritet i Senaten – där Demokraterna idag har majoritet. I Representanthuset är det Republikanerna som har majoriteten idag. Det är dock inte säkert att de behåller majoriteten efter valet.

Opinionsmätningarna är dock mycket osäkra. Det mesta tyder på att valet blir oerhört jämnt – både när det gäller presidenten, senaten och representanthuset. Hur det verkligen gått vet vi först när rösterna är räknade.

Bakgrund

Valet sker i ett splittrat USA som befinner sig i kris. Arbetslösheten är visserligen låg, inflationen har sjunkit och en förväntad lågkonjunktur har uteblivit. Priserna på mat, bränsle, bostäder, barnomsorg, sjukvård och en lång rad andra förnödenheter har dock stigit kraftigt de senaste åren. Samtidigt har inte löneutvecklingen hängt med. Miljontals amerikaner befinner sig därför i en mycket pressad ekonomisk situation.

Till detta kommer att den världsordning som dominerats av USA håller på att utmanas – främst av Kina. Det finns en verklig splittring inom det politiska etablissemanget kring hur USA ska agera i denna situation. USA har, under Joe Biden och vicepresident Kamala Harris, bidragit till att förlänga kriget i Ukraina genom att skicka militär och ekonomiskt stöd för miljarder dollar. Dessutom står Biden (och Harris), trots ett och annat kritiskt ord, bakom den israeliska regeringens upptrappning av kriget i Mellanöstern.

Trump, å sin sida, har framställt sig som en mer ”fredlig” president och vill bland annat dra in stödet till Ukraina och ”avsluta kriget”. Sanningen är dock att Trump förespråkar en kraftfull upprustning av USA:s kärnvapenarsenal – och han tog steg mot att förverkliga detta redan under sin första tid som president. Kostnaderna för Trumps upprustning har av vissa bedömare beräknats uppgå till hela 2 000 miljarder dollar – ungefär lika mycket som USA:s 20-åriga ockupation av Afghanistan åren 2001-2021! Vad värre är: genom att rusta upp riskerar Trump att utlösa en ny global kapprustning med kärnvapen.

En ovanlig valrörelse

Valrörelsen har till stor del präglats av show och spektakel – vilket inte är ovanligt för amerikanska valrörelser. Det har också förekommit en hel del smutskastning – trots att Demokraterna inledningsvis utlovade en ”renare” valrörelse. Kamala Harris har kallat Trump för ”fascist” och Joe Biden kallade Trump-väljare för ”sopor”. Donald Trump har kallat Harris för ”lat”, ”korkad” och för att ha ”lågt IQ”.

Valrörelsen har också på många sätt varit olik tidigare amerikanska valrörelser. Några exempel:

• Republikanerna valde återigen Donald Trump till presidentkandidat. Detta trots att Trump bidrog till att skapa den stämning i vilken tusentals av hans anhängare stormade kongressbyggnaden Kapitolium i Washington DC den 6 januari 2021, då sex personer dog. Trump är även dömd för allvarliga brott – och står inför rätta för ytterligare brott.
• Demokraterna valde inledningsvis återigen Joe Biden till presidentkandidat. Detta trots att Biden, bland annat på grund av sin höga ålder, hade sagt sig enbart vilja vara president i fyra år. Dessutom restes det redan 2020 frågetecken rörande Bidens hälsa.
• Demokraterna tvingade senare Joe Biden att hoppa av som presidentkandidat. Detta efter en katastrofal debatt mot Trump där Biden framstod som en mycket gammal och förvirrad man. Biden följde sedan upp debatten med att blanda ihop den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj – med Vladimir Putin! Opinionssiffrorna rasade och viktiga sponsorer frös inne kampanjbidragen. Biden blev den förste sittande president att hoppa av som kandidat sedan Lyndon B. Johnson 1968.
• Donald Trump var millimeter ifrån att bli skjuten rakt genom huvudet i samband med ett valmöte i delstaten Pennsylvania i juli. I september greps en beväpnad man som låg och väntade på att hoppa fram och skjuta Trump på en golfbana.

Ett ytterligare inslag i valrörelsen har varit att Elon Musk anslöt sig till Donald Trumps valkampanj. Då Trump gärna talar varmt om olja, kol och gas har Musks stöd för The Donald höjt ögonbryn både bland ägare av Teslabilar och aktieägare i Tesla. Dessutom kan Musk ha brutit mot vallagarna genom en kampanj för att betala en miljon dollar, varje dag, till personer som skriver under en namninsamling som han har startat. För att skriva under måste man vara registrerad väljare i någon av de sju delstater där valet kommer att avgöras – Arizona, Nevada, Georgia, North Carolina, Pennsylvania, Michigan och Wisconsin. Detta har fått myndigheterna att dra öronen åt sig då det är olagligt att betala folk för att rösta i USA – och kan straffas med upp till fem år i fängelse.

Bristen på ett arbetaralternativ

Det som varit helt frånvarande under valrörelsen är dock ett verkligt alternativ för amerikanska löntagare. Trump och Harris må ha olika uppfattningar i en rad frågor. Men i slutänden är de båda representanter för det amerikanska etablissemanget och ”big business”. De saknar egentliga lösningar för att förbättra livssituationen för de tiotals miljoner amerikaner som tyngts ned av stigande levnadsomkostnader. För att få till stånd verkliga förbättringar för de amerikanska löntagarna krävs skapandet av ett arbetarparti.

Potentialen finns att skapa ett sådant parti. De senaste åren har den amerikanska fackföreningsrörelsen börjat resa sig efter årtionden av tillbakagång. Nya fackföreningar har vuxit fram bland tidigare oorganiserade grupper som Starbucks- och Amazon-anställda. Etablerade fackföreningar, exempelvis bland bilarbetarna, har tvingats ta till strejkvapnet och vunnit viktiga segrar. Mitt under valrörelsen har både 45 000 hamnarbetare och 33 000 anställda vid Boeing strejkat. Hamnarbetarna på östkusten vann årliga löneökningar på drygt 10 procent över en sexårsperiod (totalt 62 procent) efter enbart två dagars strejk! Strejken vid Boeing avslutades idag och innebar rejäla lönelyft för de anställda (38 procent på fyra år).

Nytt arbetarparti – baserat på kämpande fackföreningar

De amerikanska fackföreningarna är idag oftast knutna till Demokraterna. Skulle fackföreningarna bryta med Demokraterna och istället gå samman och lansera ett amerikanskt arbetarparti skulle detta, i ett slag, kunna förändra det politiska landskapet i USA.