I dag lever 5,5 procent av Sveriges befolkning i så kallad materiell och social fattigdom. Det är inte en obetydlig siffra. Antalet har ökat med flera hundra tusen de senaste två åren.
Enligt SCB:s senaste siffror så är det en stor andel av Sveriges befolkning, runt 580 000 människor, som lever i materiell och social fattigdom. Att leva i materiell och social fattigdom innebär att inte ha råd med minst fem av tretton särskilda utgiftsposter. Det handlar exempelvis om att inte kunna värma upp sin bostad tillräckligt, inte kunna betala sina skulder i tid, att inte ha råd att äta middag med sin familj eller vänner en gång i månaden eller att inte äga två par skor inklusive vinterskor.
Statistiken bygger på en undersökning som SCB gjorde 2023. År 2021 var det 3,5 procent av Sveriges befolkning som levde i materiell och social fattigdom. Idag är motsvarande siffra alltså 5,5 procent av Sveriges befolkning. Att andelen fattiga har ökat är i sig inte så förvånande med tanke på inflationen 2022, då denna innebar väldigt stora kostnadsökningar. Nu har ökningstakten minskat men priserna har inte gått ner. Samtidigt har inkomsterna inte hängt med.
Det har även skett en ökning bland de som har det ännu kärvare – personer som inte ar råd med sju av de 13 utgiftsposterna. 2023 bestod den gruppen av 2,5 procent av Sveriges befolkning. Detta är nära en 80-procentig ökning från 2021. Och jämför man med 2015 är ökningen ännu större. År 2015 var det endast 1,1 procent av befolkningen som var så fattiga.
Ur ett internationellt perspektiv har Sverige fortfarande en liten andel som är fattiga utan hör till toppskiktet inom EU. Utvecklingen går dock åt fel håll. Det bör också nämnas att SCB:s undersökning enbart omfattar de människor som är folkbokförda i Sverige. Grupper som är särskilt ekonomiskt utsatta, som asylsökande och papperslösa, finns inte med i statistiken.