Elpriserna i Sverige har åter slagit rekord. Under några dygn i december kunde invånare i det sydligaste elprisområdet få betala uppåt 8 kronor per kilowattimme för sin elström. Det motsvarar uppåt 30 kronor för en 10 minuter lång dusch. Frågan är hur elpriserna kan vara så höga?
Den första delen av förklaringen är att den svenska och den tyska elmarknaden är sammankopplade. Det innebär att efterfrågan på el i Sverige blir högre om vindkraftverken i Tyskland slutar snurra. Tyska elkonsumenter och företag köper då svensk el. Och det var just det som hände i december 2024. Vindstiltje under ett par dygn i Tyskland ledde till ökad efterfrågan på svensk el vilket i sin tur innebar högre priser. Det handlade alltså inte om att det helt plötsligt blivit mycket dyrare att producera el. Istället var det så att efterfrågan på el ökade – utan att utbudet ökade på samma sätt.
Sverige har överskott på el
Denna obalans mellan utbud och efterfrågan gäller dock inte i hela landet. Tvärtom. Det produceras mycket mer elektricitet i Sverige än vad som förbrukas. Under 2023 producerades 163 TWh elektricitet i landet. Men endast 135 TWh förbrukades. Mellanskillnaden exporterades. Problemet består i att det finns ett överskott av el i norra Sverige, där vattenkraft och stora vindkraftsparker står för produktionen. I södra delen av landet har man lagt ned kärnkraft utan att samtidigt ersätta detta med andra energikällor, exempelvis vindkraft. Den sittande regeringen har istället stoppat 13 havsbaserade vindkraftsparker som tillsammans skulle kunna producera 140 TWh årligen – alltså lika mycket som hela landets årliga elkonsumtion!
Ett annat sätt att råda bot på obalansen mellan södra och norra Sverige skulle vara att transportera elektricitet mellan landsändarna. En sådan transport sker genom tjocka ledningar i det s.k. stamnätet. Men dessa ledningar har inte kapacitet att transportera tillräckligt mycket el från norr till söder. Det var känt redan för mer än tio år sedan att stamnätet måste byggas ut för att elöverföringen mellan landsändarna ska fungera. Men varken socialdemokratiska eller borgerliga regeringar har varit villiga att tillskjuta den nödvändiga resurserna för denna utbyggnad.
Vem tjänar på de höga priserna?
Elköparna (kunderna) i södra Sverige blir fattigare på grund av höga elpriser. Men vilka är det som blir rikare på grund av samma höga priser? Svaret är inte helt okomplicerat. Bakgrunden är att den svenska elmarknaden avreglerades 1996. Avregleringen innebar att ansvaret för att producera, transportera och sälja elen kom att splittras upp på hundratals olika företag i flera olika led.
Alla dessa företag, varav ett stort antal varken producerar el eller äger kablar utan enbart agerar mellanhänder som köper och säljer el, är ute efter att få så stora vinster som möjligt. I slutänden innebär detta att stora mängder kapital överförs från hushållen till de hundratals företag som agerar på elmarknaden.
Avregleringen har fått skarp kritik från fackligt håll. Elektrikerförbundet publicerade 2017 rapporten ”En avreglerad marknad – vem får betala priset?”. Rapportförfattarna beskriver situationen på följande sätt: ”Det skulle bli billigare men det blev högre vinster. Det skulle bli effektivare men det blev farligare. Konsekvenserna av den avreglering som skett av elmarknaden har blivit långt större än vad vi befarade.” Rapporten pekar också på att många företag tummar på säkerheten och pressar lönerna för sina anställda i jakten på höga vinster.
Frågan om varför elpriserna är så höga har alltså flera olika svar. Det handlar om politiska partier som medvetet hållit tillbaka utbyggnaden av de svenska elnäten eller stoppat utbyggnaden av havsbaserad vindkraft. Men även om de partier som beslutade om avregleringen av den svenska elmarknaden. Ansvaret för detta vilar tungt på både Socialdemokraterna och de borgerliga partierna.
Elmarknaden måste återregleras
Det är uppenbart att de privata aktörerna inte klarar av att sköta elförsörjningen på ett tillfredsställande sätt. Därför bör samhället överta kontrollen över elförsörjningen. Ett första steg på vägen mot detta vore att återreglera elmarknaden. Parallellt måste ett omfattande investeringsprogram för att modernisera och bygga ut elnätet inledas – med målet att det ska finnas tillräcklig kapacitet att klara av överföringen av el från norr till söder.
Fakta: Den avreglerade elmarknaden
- Grunden till elmarknaden utgörs av elproducenterna. Dessa producerar el i främst vatten-, vind- och kärnkraftverk. Här handlar det om bolag som Vattenfall (som ägs av svenska staten), Uniper (som ägs av tyska staten) och Fortum (som till stor del ägs av finska staten). En annan stor elproducent är Sveriges kommuner. Dessa företag är till stor del samhälleligt ägda och gör ofta stora vinster.
- I nästa led har vi bolagen som äger elnäten (nätägarna). När elen väl är producerad krävs att den överförs från kraftverket till bostaden eller industrin som ska använda elen. Detta sker genom olika elledningar. Dessa ledningar ägs av olika företag (exempelvis Vattenfall och Eon) som tar ut en avgift för överföringen. Dessa företag kallas för nätägare och har en monopolställning i den del av landet där de äger ledningarna. Dessa bolag har fått kritik för att de tar ut mer i avgift (och vinst) av kunderna än vad de investerar i att uppgradera sina elnät.
- Slutligen finns ett tredje led: De s.k. el-leverantörerna. El-leverantörerna köper stora mängder el från elproducenterna och säljer elen vidare till de som ska konsumera den. Det är dessa företag som exempelvis vanliga hushåll tecknar avtal med. El-leverantörerna är också skyldiga att se till att elsystemet är i balans, vilket innebär att lika mycket el produceras som det konsumeras. Även denna arbetsuppgift kan olika företag köpa och sälja till varandra.
- Förutom att köpa direkt från producenterna så kan el-leverantörerna även köpa el av s.k. ”traders”. Köpandet och säljandet av el sker nämligen på en s.k. elbörs. Och på elbörsen finns en uppsjö av företag och individer som tjänar pengar på att köpa och sälja el samt olika värdepapper som har med el att göra.