2024 var ett år då klassklyftorna i Sverige blev allt tydligare. Arbetslösheten låg på höga 8,5 procent och rekordmånga mindre företag gick i konkurs. Inom sjukvården planerades personalneddragningar i de flesta regioner. Hyrorna höjdes mer än någonsin. Men det var inte alla svenskar som tvingades att dra åt svångremmen. Enligt tidningen Dagens Industri planerar Stockholmsbörsens storbolag att dela ut rekordstora 419 miljarder till sina ägare för år 2024.
”Det måste vara rekord. Det kan inte vara något annat”, säger SEB:s aktiestrateg Esbjörn Lundevall till TT om utdelningarna. Störst utdelning planeras av läkemedelsbolaget Astra Zeneca, som förväntas dela ut hela 53 miljarder. Företaget ägs av en rad olika amerikanska investmentbolag och finns också noterat på börsen i London. Ett annat företag som också sticker ut är lastbilstillverkaren Volvo AB. Volvo Lastvagnar planerar att dela ut 36,6 miljarder till sina ägare! Detta istället för investeringar i en bransch som är i behov av stora omställningar.
Även bankerna sticker ut med enorma aktieutdelningar. De nordiska storbankerna beräknas dela ut totalt 160 miljarder till sina ägare. (I de nordiska storbankerna ingår svenska Handelsbanken, SEB och Swedbank, norska DNB, danska Danske Bank och finsk-svenska Nordea.) Till detta kommer också att några av bankerna planerar återköp av aktier, vilket är ett annat sätt att dela ut pengar till ägarna. Värst är Nordea, som planerar en aktieutdelning på 38 miljarder. En anledning till banksektorns vinster är att man tar ut förhållandevis höga räntor från sina kunder. Under 2024 har bankernas kostnad för att låna in pengar minskat – men man har inte sänkt räntorna vid utlåning lika mycket. Det är alltså svenska bolånekunder och småföretag som har haft äran att bidra till bankernas rekordutdelningar.
Det är mot bakgrund av dessa rekordstora aktieutdelningar som vårens avtalsrörelse kommer att utkämpas. Fackens lönekrav ligger på 4,2 procent. Detta är mycket blygsamt med tanke på både rekordutdelningarna och de senaste årens höga inflation. Arbetsgivarna, å sin sida, har reagerat hårt mot vad man tycker är ett ”bekymmersamt högt” lönekrav. Tomas Undin, teknikföretagens förhandlingschef, menar att fackens krav ”skvallrar om en bild av ekonomin som inte delas av någon annan seriös bedömare”. Veckans Nyheter är inte förvånade över att arbetsgivarsidan inte vädrat någon oro över en företagspolicy som prioriterar rekordstora aktieutdelningar före nödvändiga investeringar.
I avtalsrörelsen finns en chans för Sveriges löntagare att ta revansch för åtminstone en del av de stora reallönesänkningar som det förra löneavtalet innebar – och kompensera för en del av de senaste årens prisökningar. Siffrorna avseende storföretagens aktieutdelningar visar att pengar finns till välbehövliga löneökningar. Men den oresonliga attityden från arbetsgivarna visar att det kommer att krävas kraftfulla tag om löntagarna ska få igenom sina krav. Fackföreningsrörelsen måste rusta till strid, inklusive att förbereda sina medlemmar på strejker – om så skulle behövas.