Inrikes

Krigshets tystar samhällsdebatten – bidrar till utarmning av sjukvården

Ulf Kristersson håller tal på Folk och Försvar
Statsminister Ulf Kristersson (M) talar i samband med Folk och Försvar i Sälen. Foto: Faksimil Youtube
Davis Kaza
Publicerad i
#208
Lästid 6 min

Sverige blev medlem i den USA-ledda militäralliansen Nato den 7 mars 2024. Detta borde ha inneburit slutet på en 30-årig kampanj för att ändra svensk utrikes-, försvars- och säkerhetspolitik – en kampanj som pågått utan egentlig demokratisk debatt. Men istället har kampanjen vuxit i styrka och används för att göra det svenska samhället allt mer auktoritärt samt till att öka klassklyftorna.

Kärnan i denna skrämselkampanj går ut på att sprida oro hos befolkningen i Sverige om ett möjligt krig. Låt oss ta årets ”Folk och Försvar” i Sälen som exempel. Där samlades representanter för hela det svenska etablissemanget – de politiska partierna, media, militärledningen, topparna inom näringslivet (speciellt försvarsindustrin), fackföreningstoppar, med flera. I år deltog dessutom flera ledande representanter för Nato.

”Varken krig eller fred”

Folk och Försvar har i över ett decennium organiserat konferenser som gett Sveriges alla krigshetsare en möjlighet att kraftsamla. Sedan den ryska regimens invasion av Ukraina har tonläget varit högre än någonsin. Så även i år. Statsminister Ulf Kristersson (M), som var en av konferensens öppningstalare, sa bland annat följande: ”Sverige är inte i krig. Men det råder inte heller fred”.

Kristerssons uttalande var både dumt och ansvarslöst. Alla förstår att det är Ryssland som Kristersson syftar på. Men att Sverige inte skulle ha fred med Ryssland är en lögn. Uttrycket ”varken krig eller fred” skulle kunna användas av länder som exempelvis Nord- och Sydkorea. Dessa utkämpade ett blodigt krig under åren 1950-53 där fyra miljoner människor dog. När kriget avslutades undertecknade länderna ett vapenstillestånd – men aldrig något fredsavtal. När det gäller relationen mellan Nord- och Sydkorea kan vi alltså tala om en situation av ”varken krig eller fred”. Men inte när det gäller relationen mellan Sverige och Ryssland.

Försvagat Ryssland

Veckans Nyheters redaktion har riktat hård kritik mot Putin-regimens invasion av Ukraina och kräver att de ryska trupperna ska dras tillbaka. Men efter snart tre år av krig är det mycket svårt att påstå att Ryssland skulle ha vilja, kraft eller ork att starta ett krig mot ytterligare länder som Sverige.

Den amerikanska militären beräknar att drygt 100 000 ryska soldater har dött och 500 000 har skadats under invasionen av Ukraina. Till detta kommer att det finns en gräns för hur länge den ryska befolkningen kan acceptera ett tillstånd av just krig. Inflationen i Ryssland är hög, i synnerhet på livsmedel. Krig och hunger har fällt flera ryska regimer tidigare. Bland annat i oktober 1917.

Sverige deltog i ockupationen av Afghanistan

Åter till Folk och Försvar. Kristersson motiverade sitt uttalande på följande sätt: ”Riktig fred kräver frihet och att det inte pågår allvarliga konflikter länder emellan”. Men detta håller inte. Det har pågått en rad allvarliga konflikter länder emellan under alla år efter andra världskrigets slut utan att svenska regeringar ansett att Sverige befinner sig i en situation av ”varken krig eller fred”.

Mellan åren 2002-2021 deltog svensk militär t.o.m. i en ockupation av ett främmande land – USA:s ockupation av Afghanistan. Denna 20 år långa ockupation ledde till att svenska soldater både dödades och skadades. Ändå ansåg de dåvarande regeringarna, varav en moderatledd sådan, inte att Sverige befann sig i något annat tillstånd än fred!

Statsministerns uttalande om ”varken krig eller fred” måste ses mot bakgrund av de krigiska uttalanden som fälldes på 2024 års konferens med Folk och Försvar. Dåvarande Överbefälhavaren Micael Bydén uttalade sig då på ett sätt som kom att tolkas som att svenskarna bör förbereda sig för krig. Överbefälhavarens uttalande följdes upp av civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin som helt enkelt slog fast att ”det kan bli krig i Sverige”! Försvarsminister Pål Jonsson fortsatte på samma vis. Till detta kommer en rad andra uttalanden i en liknande anda från militära ledare och myndighetschefer under det gångna året.

Kritik mot högervridningen ska tystas

Syftet med skrämselkampanjen handlar om att tysta kritik mot den nya svenska utrikespolitiken. Men också till motivera nedskärningar. Representanter för riksdagspartierna, media, militären och näringslivet har bestämt att vissa delar av etablissemangets politik helt enkelt inte får ifrågasättas. Befolkningen ska acceptera en tredubbling av militärutgifterna (mellan 2019-2025) och skattesänkningar för de redan rika samt nedskärningar inom sjukvård, skola och äldreomsorg.

Denna odemokratiska attityd underströks i utrikesminister Maria Malmer Stenergards (M) tal på Folk och Försvar. Hennes inledande ord var följande: ”Kärnuppgiften för svensk utrikes- och säkerhetspolitik är inte valbar (vår betoning).
Kommentar: I den svenska utrikes- och säkerhetspolitiken ingår bland annat Nato-medlemskapet. Det är detta som regeringen nu vill framställa som ”inte valbart”.

Kärnan i det som inte får ifrågasättas är dock inte bara Sveriges medlemskap i den USA-ledda militäralliansen Nato. Att Sverige kom med i Nato den 7 mars 2024 sågs som en enorm prestigeseger för den svenska borgerligheten. Ulf Kristersson talade om att Sverige ”kommit hem”. För Kristersson, och den del av borgerligheten som han representerar, symboliserar Nato-medlemskapet mer än det militära samarbetet. En del av den svenska borgerligheten har länge ansett att Sverige ska ta över mer av USA:s råa och brutala kapitalism genom att montera ned och privatisera det svenska välfärdssystemet, angripa systemet med kollektivavtal, m.m. De ser medlemskapet i Nato som ett steg i denna riktning. Det är även detta Kristersson syftar på när han menar att Sverige ”kommit hem”.

Ny folkrörelse behövs

Alla riksdagens åtta partier spelar idag med i skrämselkampanjen. Både Vänsterpartiet och Miljöpartiet, som motsatte sig Nato-medlemskapet, har gått med på den tredubbling av militärutgifterna som skett sedan 2019. Det går inte att höra skillnad på en moderat eller vänsterpartistisk politiker då de uttalar sig om det nya ”allvarliga säkerhetsläget”.

Det behövs en ny folkrörelse – mot krigshetsarna, mot tystnadskulturen och mot högervridningen av samhällsdebatten. Samt för mer pengar till sjukvård, skola och äldreomsorg.

Faktaruta:

Hybridattacker och hybridkrigföring

I sitt tal på Folk och Försvar menade Ulf Kristersson att Sverige utsätts för ”hybridattacker”. Detta begrepp har använts allt oftare i svensk media och av olika militära ”experter” under de senaste åren.

Kristersson definierar hybridattacker som angrepp ”som inte utförs med robotar och soldater, utan med datorer, pengar, desinformation och risk för sabotage”. Någon internationellt vedertagen definition av hybridkrigföring finns dock inte. Begreppet myntades år 2007 av en forskare knuten till den amerikanska militären och användes ursprungligen för att beskriva islamistiska terrorrörelser, som exempelvis Hizbollah eller Al-Qaida, vilka USA såg som sina fiender i ”kriget mot terrorismen”. Då terrorrörelserna inte var statliga aktörer och inte förde krig på traditionellt vis uppfann forskaren begreppet ”hybridkrigföring”.

Idag har begreppet ”hybridkrigföring” kommit att omfatta snart sagt varje form av agerande från länder som Ryssland, Kina, Iran, med flera. På Folk och Försvar hänvisade Kristersson exempelvis till att den ryska regeringen försökte påverka valutgången i Moldavien, Georgien och Rumänien. Till saken hör att även EU försökte påverka valutgången i Moldavien, Georgien och Rumänien! Att olika stormakter försöker påverka den politiska utvecklingen i andra länder har utgjort en del av ”spelet” mellan stormakter under hundratals år.

Att kalla detta ”normala” inslag i stormaktsspelet för hybridkrigföring utgör en del i etablissemangets skrämselkampanj.