Donald Trump svors in som president i USA den 20 januari i år. Sedan dess har hot om tullar och politisk utpressning mot en rad olika länder avlöst varandra. Runt om i världen har både ledare och befolkningar skakats om. Veckans Nyheter ger dig en överblick över några av de viktigaste utrikespolitiska utspelen från Trump – och något av den effekt de haft runt om i världen.
Grönland och Danmark
Trump sa vid en presskonferens redan den 7 januari att hans målsättning är att USA ska ta kontroll över Grönland. Trump hotade Danmark med strafftullar och har inte uteslutit militära medel för att få sin vilja igenom. Hoten upprepades senare i ett telefonsamtal mellan Trump och den danska statsministern Mette Fredriksen.
Den danska regeringen har tagit hoten på största allvar och bland annat presenterat en plan att rusta upp sin militära närvaro i och kring Grönland.
Mexiko
I samband med att Trump svors in som president gav han också order om att skicka 1500 soldater till den mexikanska gränsen. Trump ville dessutom beteckna de mexikanska drogkartellerna som terroristorganisationer – något som skulle kunna öppna för amerikanska militära operationer inne i Mexiko. Den 1 februari följde Trump upp detta med att hota med importtullar på 25 procent för mexikanska varor som straff för att landet, enligt honom, inte stoppar invandring och drogexport till USA samt befinner sig ”i allians” med drogkartellerna.
Mexikos president, Claudia Sheinbaum, svarade att det snarare var de amerikanska vapentillverkarna som var ”i allians” med drogkartellerna. Hon menade också att amerikansk polis inte klarade av att bekämpa gatuförsäljning av droger i de amerikanska storstäderna.
Den 3 februari beslutade Trump att skjuta upp tullarna i 30 dagar. Detta efter att Mexiko lovat att skicka 10 000 soldater till den amerikanska gränsen med uppdrag att stoppa narkotikasmuggling. USA lovade, å sin sida, att bekämpa smugglingen av vapen till de mexikanska drogkartellerna.
Kanada
Redan innan Trump tillträdde presidentposten vädrade han en idé om att Kanada skulle bli USA:s 51:a delstat. Han fortsatte sedan med att hota även Kanada med importtullar på 25 procent. Detta då Trump menar att inte heller Kanada gör tillräckligt för att stoppa smugglingen av droger (främst fentanyl) över gränsen. Detta trots att mindre än en procent av fentanylbeslagen i USA kan spåras till Kanada. I samband med detta sa Trump också att ett sätt för Kanada att undvika tullarna är att bli en del av USA! Och om kanadensarna inte vill bli en del av USA så kommer de att få känna på ”smärta”. Trump har också kallat Kanadas premiärminister för ”guvernör Trudeau” – den titel som den politiska ledaren för en amerikansk delstat innehar.
Reaktionen i Kanada blev dels motåtgärder i form av hot om tullar på amerikanska varor, dels en våg av kanadensisk nationalism. I butiker runt om i Kanada sitter lappar uppe som uppmanar folk att ”köpa kanadensiskt”. I samband med ett flertal matcher i NHL och NBA, mellan kanadensiska och amerikanska lag, har den amerikanska nationalsången buats ut.
Efter två dagar beslutade Trump att skjuta även på tullarna mot Kanada i 30 dagar. Detta efter en överenskommelse där Kanada utlovade en rad förstärkningar av tullkontrollerna mot USA.
Kina
Trump har även fortsatt att ge sig på Kina. Redan under Trumps första presidentperiod infördes en rad handelshinder mot Kina, och dessa har fått finnas kvar även under Joe Biden. Bland annat begränsades exporten av högteknologiska datachip.
Den 1 februari införde Trump nya 10-procentiga importtullar på en rad kinesiska varor. Kina svarade med att införa 15-procentiga tullar på amerikansk kol, olja och naturgas samt jordbruksmaskiner och vissa bilmodeller. Kina sjösatte också en utredning mot Google avseende dess monopolställning och anmälde USA till världshandelsorganisationen WTO för brott mot frihandelsavtalen.
De kinesiska tullarna beräknas drabba amerikanska varor till ett värde av 20 miljarder dollar medan de amerikanska tullarna kommer att drabba varor till ett värde av 450 miljarder dollar. Ekonomiska bedömare tror att Kinas mindre kraftfulla svar har att göra med att den kinesiska ledningen hoppas på att, via förhandlingar, kunna undvika ett fullskaligt handelskrig.
EU
Trump har även antytt åt vilket håll han tänker rikta de ekonomiska kanonerna härnäst. I ett uttalande i samband med att tullarna mot Kanada och Mexiko presenterades sa Trump att även EU skulle få känna på importtullar ”ganska snart”. ”De tar inte emot våra bilar, våra jordbruksprodukter; de tar nästan ingenting; och vi tar emot allt från dem. [Vi köper] miljoner bilar och fantastiska mängder mat och jordbruksprodukter”, menade Trump.
EU:s ledare träffades den 2 februari mot bakgrund av dessa hot. Enligt nyhetsbyrån AP diskuterade EU-ledarna hur de skulle bemöta en allierad som ”verkar inställd på att starta ett handelskrig eller till och med ta delar av [EU:s] territorium”. Bland de hårdaste kritikerna av Trumps agerande fanns den franske presidenten Emmanuel Macron, EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Danmarks statsminister Mette Fredriksen. Ulf Kristersson höll dock en lägre profil…
Panama
Trump har under flera veckor sagt sig vilja att USA tar tillbaka Panamakanalen (som USA gav bort till Panama 1977). Hoten upprepades under Trumps tal i samband med att han svors in som president och underströks då USA:s utrikesminister Marco Rubio besökte Panama. Rubio hotade då Panama med ”vedergällning” om landet inte avslutade det som USA uppfattar som ”kinesiskt inflytande” över kanalen.
Panamas president Jose Raul Molino har vidmakthållit att Panamakanalen tillhör Panama. Samtidigt har Panama, sedan Rubios besök, dragit sig ur det kinesiska handelssamarbetet ”Belt and Road Initiative”.
Gaza/Palestina
Trumps kanske mest häpnadsväckande utspel handlar om Gaza och Palestina. Den 4 februari träffades Trump och Israels president Benjamin Netanyahu i Vita Huset. Efter mötet sa Trump, inför häpna journalister från hela världen, att USA kommer att ta över Gaza-remsan! Detta efter att områdets befolkning på ca två miljoner förflyttats till något av grannländerna. Trump hävdade att Gaza-remsan därefter skulle rensas från bomber – och i framtiden kunna byggas om till en Mellanösterns ”Riviera” med ”obegränsad tillgång till arbetstillfällen och bostäder”!
Trumps utspel om Gaza har fått hård kritik runt om i världen. Så även i Sverige.
– Det är utan tvekan det galnaste förslag jag har sett från en politisk ledare under min livstid, sa Pål Wrange, folkrättsprofessor vid Stockholms universitet, i en intervju med TT.
Wrange fortsatte sedan med att likna Trumps planer för Gazaremsan med Putins annektering av Krim-halvön.
– Men inte ens det var lika bisarrt, menade Wrange. Folkrättsligt är det ingen större skillnad. Men det fanns ändå mer av en logik i det eftersom Krim hade tillhört den ryska delrepubliken i Sovjetunionen fram till mitten på 1950-talet – och Krim ligger nära Ryssland. Gaza ligger inte nära USA.
En tvångsförflyttning av befolkningen på Gaza skulle dessutom bryta mot internationell lag och innebära den största etniska rensningen sedan andra världskriget. Förslaget försvårar också de känsliga fredsförhandlingarna mellan Israel och Hamas då förslaget, av den israeliska regeringens extremister, kan tolkas som ett amerikanskt godkännande av fortsatta bombningar som en del av en etnisk rensning av Gaza.
Avslutningsvis
Förutom alla utspel mot specifika länder eller regioner har Trump även infört 25-procentiga tullar på all amerikansk stål- och aluminiumimport. Detta slår främst mot Kanada och Mexiko – men även mot Sverige. Enligt branschorganisationen Jernkontoret går ca åtta procent av svensk stålexport till USA.
Vi återkommer med en genomgång av Trumps skrämmande inrikespolitiska utspel.