Under 2022 sjönk levnadsstandarden i Sverige för första gången sedan 1990-talet. Året därpå sjönk levnadsstandarden med ytterligare 1,4 procent. Enligt Peter Gärdqvist, utredare på Statistiska Centralbyrån, ligger svenskarnas ekonomiska standard nu på samma nivå som år 2017.
Statistiska centralbyrån (SCB) undersöker varje år svenskarnas ekonomiska standard. De senaste siffrorna är från 2023. Den ekonomiska standarden beräknas utifrån varje hushålls disponibla inkomst – d.v.s. hur mycket hushållet har kvar av sina inkomster efter att skatter och exempelvis studielån är betalda. Den totala disponibla inkomsten sätts jämförs sedan med antalet personer i hushållet. Den stora anledningen till att svenskarna fick en försämrad levnadsstandard under 2023 var att inflationen var större än löneökningar och skattesänkningar. Den genomsnittliga inflationen låg på 8,5 procent medan de disponibla inkomsterna endast ökade med sju procent.
Förändringarna i levnadsstandard var naturligtvis inte lika för alla hushåll i landet. Prisökningarna de senaste åren har varit högst på boende och livsmedel. Därför drabbas hushåll som spenderar en större andel av sin inkomst på dessa saker hårdare än andra. Priserna på olika tjänster kan också variera mellan olika delar av landet.
Skillnaden mellan olika landsändar kan vara stora. Åtta av landets tio rikaste kommuner ligger i Stockholms län. I traditionella höginkomsttagarkommuner, som Danderyd och Lomma, har hushållen mer än dubbelt så hög standard som i de fattigaste kommunerna (Filipstad och Perstorp). I Danderyd och Öckerö ökade dessutom den ekonomiska standarden under 2023 – till skillnad från i resten av landet.
Andelen av befolkningen som anses ha en ”låg ekonomisk standard” minskade också. Detta beror på att befolkningen i Sverige, som helhet, fick en lägre ekonomisk standard. Låg ekonomisk standard beräknas utifrån om man har en inkomst som är 60 procent av medianinkomsten eller lägre. Under 2023 minskade bland annat de absolut rikaste hushållens inkomster från kapitalvinster, vilket gjorde att medianinkomsten sjönk. Bland personer över 64 år minskade andelen med låg inkomst – medan andelen fattiga bland 20-64-åringar ökade.
På det hela taget visar SCB:s statistik bilden av ett Sverige med stora klyftor mellan låg- och höginkomsttagare och mellan olika landsändar. Men det visar också ett Sverige där ekonomisk kräftgång gjort att svenskarnas levnadsstandard stått stilla i hela sex år.