Den 23 februari hölls nyval till Förbundsdagen, den tyska motsvarigheten till riksdagen. Nyvalet utlystes i samband med att regeringen föll i november 2024. Valets största vinnare blev det konservativa CDU/CSU och högerextrema Alternative für Deutschland (AfD).
Låt oss börja med att studera tabellen nedan, som visar valresultatet samt en jämförelse med det senaste ordinarie valet till Förbundsdagen som hölls 2021.
| Parti | Andel av rösterna 2025 (procent) | Skillnad jämfört med 2021 (procentenheter) |
| SPD (Socialdemokraterna) | 16,4 | -9,3 |
| CDU/CSU (Kristdemokraterna) | 28,6 | +4,4 |
| De Gröna | 11,6 | -3,1 |
| FDP (Liberalerna) | 4,3 | -7,1 |
| AfD (högerextrema) | 20,8 | +10,4 |
| Die Linke (Vänstern) | 8,8 | +3,9 |
| BSW (nytt vänsterparti) | 4,97 | (nytt) |
| Övriga | 4,6 | -3,8 |
Som framgår av tabellen blev valet ett stort nederlag för socialdemokratiska SPD. Partiet fick sitt sämsta valresultat sedan demokratins införande i Tyskland efter första världskriget. Minst. SPD-ledaren Olaf Scholz har innehaft förbundskanslerposten (motsvarande statsministern i Sverige) och lett en koalitionsregering sedan 2021.
Även SPD:s koalitionspartners – De Gröna och FDP backade stort. Särskilt stort blev tappet för FDP (Fria Demokratiska Partiet), ett nyliberalt parti vars utträde ur Scholz regering i november 2024 tvingade fram nyvalet. Med endast 4,3 procent av rösterna hamnar FDP under 5%-spärren och går därmed miste om platser i Förbundsdagen.
Det nya vänsterpartiet Bündnis Sahra Wagenknecht (BSW) missade 5 %-spärren med en hårsmån och fick 4,97 (!) procent av rösterna. Bättre gick det för Die Linke (Vänstern), som gjorde sitt bästa val sedan 2017 och blev största parti bland förstagångsväljarna.
Valets verkligt stora vinnare blev högerextrema AfD. AfD fördubblade sin andel av väljarkåren och blev det näst största partiet efter kristdemokratiska CDU/CSU. Partiets skördade sina största framgångar i det gamla Östtyskland.
En fråga som haft stor betydelse i valet, och länge varit omdebatterad i Tyskland, är kriget i Ukraina. En tredjedel av väljarna röstade på partier (AfD, Die Linke och BSW) som på olika sätt motsätter sig Tysklands officiella linje vad gäller krig och fred.
Utifrån mandatfördelningen, och det faktum att CDU/CSU utesluter ett regeringssamarbete med AfD, är det mest sannolika att Tyskland kommer att styras av en s.k. ”storkoalition” mellan CDU/CSU och SPD. Detta är även CDU-ledaren Friedrich Merz målsättning. Under 2000-talet har Tyskland styrts av ”storkoalitioner” mellan åren 2005-2009 samt 2013-2021 – i samtliga fall med Angela Merkel (CDU) som förbundskansler.
Veckans Nyheter återkommer med en djupare analys av det tyska valet längre fram.