Trumps tullar – början till globalt handelskrig?

Den 2 april införde Donald Trump omfattande importtullar mot övriga världen på vad han döpt till ”Liberation Day”, befrielsedagen. Trump menade att USA under fem årtionden blivit ”skövlat, skändat, våldtaget och plundrat” av både ”vänner och fiender”. En tidigare chefsekonom vid Internationella Valutafonden, IMF, liknade beskedet vid att ”en atombomb släppts på den globala handeln” (BBC 2/4). En handelsstrateg vid svenska Kommerskollegium kallade beskedet för ”en handelspolitisk revolution” (Ekot 2/4). Trump menar att tullarna är nödvändiga för att skydda amerikanska företag från ”orättvis konkurrens” från andra länder. Trumps sätt att räkna bygger dock inte på orättvis konkurrens – något vi ska återkomma till. Tullarna riskerar att förvärra ett redan osäkert ekonomiskt läge i världen – och i värsta fall leda till ett globalt handelskrig.

Liberation Day-tullarna innebär att USA inför 10-procentiga importtullar mot i princip alla länder i världen. Dessutom läggs ytterligare tullar på ett 60-tal länder som USA har stora handelsunderskott emot, det vill säga länder som USA köper mer varor och tjänster av än vad dessa länder köper av USA. EU-länderna beläggs exempelvis med 20-procentiga importtullar. Kina drabbas av 34-procentiga tullar – som läggs ovanpå de 20-procentiga tullar som Trump infört sedan tidigare.

Enligt Trump ska USA:s tullar vara baserade på hälften av de ”kostnader” som EU eller Kina har orsakat USA genom tullar, valutamanipulation och andra handelshinder. Uträkningar från tidningen New York Times visar dock att Trumps tullar istället baseras på USA:s handelsunderskott mot andra länder och utgör ett sorts försök att kompensera för detta underskott.

Hur svarar övriga världen?

Trumps tullbesked har chockat världens ledare – inte minst ledare för länder som historiskt utgjort USA:s allierade. I en rad länder förbereds motåtgärder. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen kallar tullarna för ett ”hårt slag mot världsekonomin” och har meddelat att EU redan förbereder motåtgärder. Samtidigt har von der Leyen öppnat för förhandlingar med USA. Vi kommer sannolikt att få se fler motåtgärder under dagarna och veckorna efter denna tidnings pressläggning.

Det som nu händer är typiskt för kapitalismen. Perioder av relativt lugn följs av ökad konkurrens och olika sorts krig – i detta fall ett handelskrig. I samband med krisen på 1930-talet införde USA tullar på 20 000 varor i något om kallades för The Smoot-Hawley Tariff Act. Detta provocerade fram svarstullar från en lång rad andra länder. Sammanlagt minskade både import och export i USA med 67 procent. Tullarna beräknas ha förvärrat den stora depressionen under 1930-talet. Den amerikanska ekonomin hämtade sig inte förrän i samband med andra världskriget.

Huvudmåltavlan är Kina

Den huvudsakliga måltavlan för Trumps tullar är Kina – och har så varit sedan Trumps första period som president (2017-2020). Under Trumps första presidentperiod infördes tullar på tusentals produkter till ett sammanlagt värde av ca 380 miljarder dollar. Det handlade om tullar på bland annat stål, aluminium, tvättmaskiner och solpaneler. De flesta tullar som infördes var inriktade mot Kina. Åren 2018-2019 utbröt ett mindre handelskrig mellan USA och Kina, under vilket dessa länder införde en rad tullar och andra handelshinder mot varandra.

I slutänden hade USA infört importtullar på fyra olika kategorier av kinesiska varor. De varor som drabbades av tullarna hade tillsammans ett värde på totalt 362 miljarder dollar. Kina hade svarat med att införa tullar på amerikanska varor. Dessa varor hade ett värde av 106 miljarder dollar.

Joe Biden fortsatte på samma väg

Under Joe Bidens år som president (2021-2024) förändrades inte tullarna nämnvärt. Den enda egentliga förändring som Biden genomförde var att förändra tullarna på stål och aluminium så att dessa blev mer gynnsamma för USA:s allierade.

När det gällde Kina fortsatte Biden på den hårda linje som stakats ut av Trump. Biden behöll alla de tullar som hade införts av Trump. Dessutom införde Biden ytterligare tullar på varor som tillsamans hade ett värde av 18 miljarder dollar. Det handlade om 100-procentiga (!) tullar på elbilar, 50-procentiga tullar på solpaneler samt 25-procentiga tullar på en rad andra varor (stål, aluminium, batterier och batterikomponenter, halvledare, sjukvårdsutrustning, magneter, kranar och vissa råvaror). I praktiken har det pågått ett mindre handelskrig mellan USA och Kina sedan 2018. Som vi ofta påpekat i Veckans Nyheter är det främst Kina som utmanar USA:s ställning som världens enda kapitalistiska supermakt.

Donald Trump 2.0

Under Trumps andra administration är det tydligt att det fortsatt är Kina som är den huvudsakliga måltavlan. Men Trump har alltså höjt tonläget väsentligt även mot allierade som EU-länderna och grannländerna Kanada och Mexiko. Tabellen nedan visar de nya tullar som Trump hittills har infört – och de han har hotat med.

Kommentar till tabellen: Utöver de varor som nämns ovan har Trump-administrationen även startat utredningar rörande importtullar på halvledare, medicinsk utrustning, trä och koppar. Hittills har Kina svarat med importtullar på amerikanska jordbruksprodukter till ett värde av ca 20 miljarder dollar. EU har svarat med importtullar på kött, bourbon, motorcyklar och jeans motsvarande ca 28 miljarder dollar.

Trumps upptrappning av handelskriget mot Kina och andra länder utgör inget styrkebevis, utan är egentligen ett tecken på den amerikanska kapitalismens relativa försvagning.