På Umeå kommunfullmäktiges möte den 31 mars debatterades vanvården inom äldreomsorgen i Umeå. En kvinna avled tragiskt i slutet av förra året på ett äldreboende i Umeå. Trots att dödsfallet inträffade under vårdens ansvar rapporterades det aldrig officiellt – istället hölls det hemligt.
I november förra året avled en kvinna på Dragonens vård- och omsorgsboende. Kvinnan hade liggsår och fick in avföring i detta så att det blev infekterat. Personalen märkte inte detta i tid, vilket ledde till dödsfallet. Trots detta försökte omsorgsboendets chefer dölja det inträffade genom att ”glömma bort” dödsfallet i sin rapport till Inspektionen för vård och omsorg (IVO), vilket är en tydlig försummelse. Detta fall belyser en bredare systematisk brist inom äldreomsorgen där nedskärningar och underbemanning har skapat farliga situationer för de mest utsatta i vårt samhälle.
Bland det mest anmärkningsvärda med det inträffade är att ansvariga chefer varit medvetna om de allvarliga missförhållandena. Trots detta valde de att tysta ned det inträffade istället för att vidta de åtgärder som krävdes. Visserligen gjordes en anmälan till IVO – men i denna ”glömdes” alltså det faktum det skett ett dödsfall bort.
I debatten på fullmäktige framkom också att de rapporterade avvikelserna inom äldreomsorgen har ökat kraftigt under de senaste åren. Mellan 2022 och 2025 har antalet registrerade avvikelser stigit från 3 633 till hela 9 388 fall! Utöver detta har sjuksköterskor i flera fall slutat att rycka ut vid fallolyckor vilket innebär att många skador riskerar att förbli odokumenterade och obehandlade.
Detta är en oacceptabel utveckling som inte bara sätter de äldres hälsa på spel utan också får allmänheten att tappa förtroendet för äldreomsorgen som helhet.
I debatten påstod de styrande Socialdemokraterna att ”de alltid erbjuder trygg vård och omsorg”. Äldrenämndens ordförande Carin Nilsson (S) menade vidare att de kände till bristerna och att de hade vidtagit åtgärder redan innan media rapporterade om det inträffade. Hur Nilsson får ihop att å ena sidan ”alltid erbjuda trygg vård och omsorg” och samtidigt, å andra sidan, känna till att det finns så allvarliga brister att detta leder till dödsfall är något som inte framkom under debatten.
Detta tragiska fall belyser bristerna inom äldreomsorgen och visar på det skriande behovet av en rejäl satsning på ökad personaltäthet och vidareutbildning.