Under vecka 12 genomförde konsumenter en bojkott av de större matvarujättarna i protest mot de allt högre stigande matpriserna – och fler bojkotter är planerade. Tyvärr finns det mycket som tyder på att det är mer än bara girighet som drivit upp priserna och sannolikheten är stor att maten kommer att bli ännu dyrare inom den närmsta framtiden.
I början av 1960-talet lade ett genomsnittligt hushåll en tredjedel av sin disponibla inkomst på matvaror. Över tid har priserna stadigt sjunkit. Mellan 1990-talet fram till 2022 låg andelen av hushållens utgifter som läggs på mat stabilt på i snitt ca 11 procent. Även utbudet av varor har förbättrats och svenskarna äter idag mycket finare/exotiska produkter samt mer färdigrätter än 60-talets basvaror och enklare rätter som blodkorv och ärtsoppa.
Men efter 2022 började matpriserna att stiga och de senaste åren lägger ett genomsnittligt hushåll uppemot 14-15 procent av sin disponibla inkomst på matvaror. Många experter spekulerar i att matpriserna kommer att fortsätta stiga, även om de exakta siffrorna är osäkra. Även livsmedelsbranschen själva varnade för kraftiga prisökningar i framtiden i ett möte med finansministern och landsbygdsministern i slutet av mars.
En stor del av anledningen bakom prishöjningarna beror på att klimatförändringarna har inneburit flera fall av dåliga skördar. Kaffe och olivolja är två exempel på varor vars skörd har lidit av det ostabila vädret, vilket har orsakat ett mindre utbud och därmed högre priser.
Många lantbruk måste anpassa sina gårdar för att klara av att säkra livsmedelsförsörjningen trots ett alltmer osäkert klimat. Här i Sverige kan det handla om att installera nya bevattningssystem för att klara perioder av torka eller nya dräneringssystem för att hantera kraftiga skyfall. Denna typ av anpassningar kräver stora investeringar utöver det vanliga, vilket också syns på prislappen i matbutiken.
Den hårda konkurrensen inom livsmedelsbranschen innebär dessutom att det pågår strukturomvandlingar, exempelvis inom mjölkindustrin. Många gårdar har haft svårt att hålla sig själva lönsamma och har därför lagt ner. De gårdar som är kvar behöver i sin tur bli allt större för att kunna klara hålla sig lönsamma i konkurrensen. Då vi befinner oss mitt i denna process av att gårdarna blir färre men större har mjölkindustrin haft svårt att producera tillräckligt med mjölk för att möta den efterfrågan som finns vilket återigen har inneburit att priserna tryckts upp.
Det finns alltså många faktorer som har lett till de ökande matpriserna och deras fortsatta ökning. Och vi har sannolikt inte sett slutet på prisökningarna. Tidningen Lantbruksnytt spekulerar att matutgifterna kan vare uppe i 20 procent av hushållens disponibla inkomst redan om några år. Det som gör det svårt att förutspå är dock att när priserna går upp väljer konsumenterna i stället andra, billigare produkter än vad de vanligtvis hade valt för att hålla utgifterna nere.
De stigande matpriserna utgör alltså ytterligare ett argument för att minska utsläppen av växthusgaser som koldioxid – och därmed hejda klimatuppvärmningen.