Varken regering eller opposition har ett handlingsprogram mot krisen

Sverige befinner sig i en utdragen lågkonjunktur. Ovanpå denna läggs nu de oöverskådliga och sannolikt långtgående effekterna av Donald Trumps handelskrig. Men de svenska riksdagspartierna står utan handlingsprogram i denna krissituation. Tidöpartierna M, KD, SD och L är mer intresserade av att diskutera gängkriminaliteten. Socialdemokraterna med stödpartier är angelägna att få kritisera regeringen + SD men oförmögna att själva visa hur krisen ska tacklas.

Donald Trumps handelskrig innebär en helt ny situation i hela världen. En tidigare chefsekonom vid den Internationella Valutafonden (IMF) liknade tullarna vid ”en atombomb som släppts på den globala handeln”. Även om de mest omfattande tullarna är uppskjutna i 90 dagar så ligger bland annat de 25-procentiga tullarna på stål, aluminium och bilar kvar.

Exportberoende länder som Sverige hör till de som riskerar att drabbas hårt. Enligt en färsk prognos från SEB (6/5) förväntas Sveriges BNP växa med endast 1,6 procent i år. Detta måste jämföras med att SEB så sent som i februari trodde på en tillväxt på 2,2 procent.

Trumps tullar har fått vissa svenska industriföretag att börja diskutera att flytta delar av sin produktion från Sverige till USA. Ett exempel är Volvo Cars, en av Sveriges största industriarbetsgivare. Volvo Cars meddelade redan i början av april att de tänker flytta delar av sin produktion från Sverige till USA – frågan är bara hur mycket. Även verkstadsjätten Sandvik har öppnat för att flytta delar av produktionen till USA.

Lågkonjunkturen förvärras av Trump

Dessa besked kommer alltså i ett läge då Sverige redan befinner sig i en utdragen lågkonjunktur som pågått i snart tre år. Arbetslösheten har ökat sedan i oktober 2022. I mars 2025 låg arbetslösheten på 8,8 procent (SCB). Detta motsvarar över en halv miljon människor. Så många har inte varit arbetslösa sedan pandemin. Inom EU är det nu endast Spanien och Finland som har en högre arbetslöshet än Sverige.

Arbetslösheten är ett tecken på att det golv som tidigare fanns i Sverige, i form av olika trygghetssystem, håller på att rämna. Ett annat tecken är att ungefär vart tionde barn i Sverige lever i familjer som är ekonomiskt utsatta – det som kallas för barnfattigdom.

Sjukvård, skola och äldreomsorg har också drabbats hårt under lågkonjunkturen. Nedskärningar har genomförts i en lång rad kommuner och regioner. Enligt organisationen Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) beräknades uppåt 5 700 vårdjobb försvinna åren 2024 och 2025. Inom skolan och äldreomsorgen har nedskärningar skett antingen genom direkta personaluppsägningar eller genom försämrade arbetsvillkor för personalen.

Även här märks Trumps handelskrig av. SKR räknar med att skatteintäkterna blir 2 miljarder lägre i år och 4 miljarder lägre under 2026 än vad organisationen tidigare räknat med. Detta som en direkt följd av handelskriget. Får inte kommunerna och regionerna tillskott från staten riskerar detta att leda till nya nedskärningar.

Vad gör regeringen + SD?

Den 15 april presenterade regeringen sin s.k. vårändringsbudget. Finansminister Elisabet Svantesson (M) betonade att budgetens förslag på satsningar presenteras i ”en tid med betydande osäkerhet” och talade bekymrat om Trumps handelskrig. Men den vårändringsbudget som regeringen + SD presenterat är långt ifrån ett handlingsprogram i en krissituation. Av det konkreta innehållet i budgeten att döma är Tidöpartierna obekymrade – trots finansministerns allvarsamma tonfall.

Vårändringsbudgeten utgör endast en komplettering av statsbudgeten från i höstas och innehåller därför mer begränsade satsningar. Enligt finansminister Svantesson gör regeringen ”ovanligt stora” satsningar – på ca 11,5 miljarder. Låt oss jämföra detta med de totala kostnaderna för staten, kommunerna och regionerna samt med Sveriges BNP (summan av värdet på alla varor och tjänster som produceras under ett år).

Kommentar: Statens, kommunernas och regionernas utgifter uppgår till totalt 2 669 miljarder. Vårändringsbudgeten motsvarar endast 4 promille (0,4 procent) av dessa. I detta sammanhang utgör de 11,5 miljarderna en mycket liten summa.

Kritik från fack och arbetsgivare

Mest pengar, 4,35 miljarder, lägger regeringen + SD på en höjning av ROT-avdraget – från 30 procent av arbetskostnaden till 50 procent. Syftet påstås vara att stötta byggbranschen. Men förslaget döms ut av fackförbundet Byggnads.
– Vi vet att pengarna går till att renovera badrum, byta kök eller bygga en swimmingpool. Det kommer inte att hjälpa svenska byggnadsarbetare, säger Kim Söderström, ordförande för Byggnads, till SVT.
– Vi måste sätta spaden i jorden och komma igång med att bygga bostäder och infrastruktur.

Till och med Svenskt Näringsliv kritiserar regeringen + SD.
– I stort sett är det en ganska bra budget. Men det är otillräckligt för att få fart på Sverige, säger Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, till tidningen Arbetet.
– Det behövs ett rejält reformpaket.

I övrigt ger regeringen + SD även mindre tillskott till yrkesutbildningar och vägunderhåll samt till Kriminalvården och den psykiatriska vården. Detta är naturligtvis välkommet. Men det utgör inget handlingsprogram i en helt förändrad världssituation. I allt väsentligt fortsätter alltså regeringen + SD på den passiva linje som de slog in på redan efter valet 2022. Detta trots den dramatiska förändring som det pågående handelskriget innebär.

Även S saknar krisprogram

Två veckor efter regeringen kom Socialdemokraternas förslag till vårändringsbudget. S-förslaget innehåller en lång genomgång av det ekonomiska läget i Sverige och betonar att ”vanligt folk” har förlorat på både lågkonjunkturen och inflationen – som alla redan vet. S riktar kritik mot den politik som regeringen + SD har fört, bland annat mot de stora skattesänkningarna som främst gynnar höginkomsttagare. Detta stämmer. Men skillnaderna mellan S-alternativet och regeringen + SD suddas ut när det kommer till de konkreta förslagen.

S är helt med på de tillskott på 11,5 miljarder som regeringen + SD presenterat – inklusive höjningen av ROT-avdraget. Detta trots att Socialdemokraterna riktat hård kritik mot denna höjning… Genom en tillfällig skatt på ”bankernas övervinster” har S dessutom lyckats hitta ytterligare 4,6 miljarder att satsa. Dessa pengar ”strösslar” S sedan ut genom mindre tillskott till bland annat AI-forskning, olika former av ”beredskap”, höjt underhållsstöd från Försäkringskassan, m.m. Ska något positivt sägas om S-förslaget är det att partiet vill slopa höjningen av högkostnadsskyddet för läkemedel.

Mycket av detta är välkommet. Men det handlar inte om något handlingsprogram med syfte att sänka den rekordhöga arbetslösheten, få fart på bostadsbyggandet och stoppa fortsatta nedskärningar. S-förslaget verkar i första hand vara utformat för att kunna att göra utspel och plocka enkla politiska poänger mot regeringen + SD. Det utgör inte det politiska alternativ som Sveriges löntagare behöver. Faktum är att S-förslaget knappt utgör ett alternativ till den högerpolitik som förs av Tidöpartierna.

Enorma behov

Samtidigt finns en rad skriande behov att fylla i det svenska samhället. Sjukvård, skola och äldreomsorg är i behov av både mer personal och en satsning på att utbilda denna. Det råder bostadsbrist i hela 144 av Sveriges 290 kommuner. Dessutom finns det stora renoveringsbehov i de bostäder som byggdes under miljonprogrammet och åren därefter.

Resurserna saknas inte. För även om de senaste åren inneburit att knegarna har fått dra åt svångremmen så har fallet inte varit detsamma för de svenska kapitalägarna. De 30 bolag vars aktier köps och säljs mest på Stockholmsbörsen (OMXS30) gjorde en sammanlagd vinst på 568 miljarder under 2024. En summa motsvarande nästan 60 procent av dessa vinster går nu till aktieutdelningar! Sverige har även en låg statsskuld, vilket innebär att landet har goda förutsättningar att låna pengar till nödvändiga investeringar i bostäder och infrastruktur – om så skulle behövas.

Socialdemokraterna klarar dock inte ens av att peka i riktning mot detta. Och den enda långsiktiga satsning som regeringen + SD har presenterat handlar om en historisk ökning av militärutgifterna till 3,5 procent av BNP fram till 2030. Det behövs ett nytt politiskt alternativ för Sveriges knegare.