Ett nytt kollektivavtal har slutits mellan fackförbundet Sveriges Lärare och arbetsgivarorganisationen SKR (Sveriges kommuner och regioner). Facket hade tidigare sagt nej till SKR:s slutbud två gånger och hotat med strejk. Medlare kopplades in. Den 13 maj gick facket med på medlarnas bud och det tecknades ett nytt kollektivavtal. Detta trots att det nya avtalet inte innehöll flera av lärarfackets viktigaste krav.
Den mest omtvistade frågan har handlat om regleringar av lärarnas tid till för- och efterarbete av undervisningen samt ett krav på ett tak för maximalt antal undervisningstimmar. En statlig utredning har nyligen föreslagit att en timmes undervisning ska innebära en timmes för- och efterarbete. Enligt Sveriges Lärare ligger detta i linje med deras avtalskrav. SKR är dock kritiska mot utredningens förslag och vill dessutom vänta och se hur regeringen agerar i frågan.
Det var arbetsgivarens ovilja att tillmötesgå dessa krav som gjorde att Sveriges Lärare sa nej till avtalsbuden vid två tillfällen. Men istället för att utlysa strejk och verkligen lägga kraft bakom sina krav valde ledningen för Sveriges Lärare alltså att backa. Detta svek har väckt missnöje bland många lärare.
En av de missnöjda är Aron Ihse Seward, nyexaminerad lärare och tidigare ordförande för Sveriges Lärarstudenter i Malmö. Seward sa följande till Dagens Arena (14/5):
– Innan man vet vilken väg regeringen vill gå är det dumt att ge upp striden. Om regeringen nu inte går vidare med förslaget har man missat chansen att påverka politiken. Det hade kunnat bli en debatt som plockats upp av riksmedia.
– Nu har vi inget verktyg att sätta emot med, mer än att be snällt och fortsätta skriva debattartiklar. Vi hade en chans att ställa saker mot sin spets och tvinga politiker att bekänna färg.
Marcus Larsson, lärare och skoldebattör, är en av de som är missnöjda med avtalet och anser att man borde ha gått ut i strejk.
– Det hade blivit en nationell nyhet, att lärare ska strejka. Det skulle fått en hel del människor som inte orkat eller velat sätta sig in i lärarnas situation att tvingas möta förklaringen till varför man strejkar.
– Lärarna hade haft ett antal veckor på sig att prata med människor och journalister. Nu spelade man inte ut de kort man hade och den öppningen har gått förlorad (Dagens Arena 14/5).
Det har även startats en namninsamling på nätet för att markera missnöjet mot att Sveriges Lärare gick med på avtalet. I skrivande stund (21/5) har ca 3000 skrivit under namninsamlingen.
Avtalet gäller till den 31 mars 2027. Under tiden fram tills dess råder s.k. fredsplikt, som innebär att facket inte har rätt att vidta stridsåtgärder. Sveriges Lärare och SKR ska fortsätta att förhandla om arbetstiderna under dessa två år. Fredsplikten utgör dock en hämsko på lärarnas möjligheter att på allvar ta strid för sina rättmätiga krav.