Donald Trumps försök att underminera universitetens roll som opinionsbildare och centrum för motståndsrörelser i USA fortsätter. Trump har hotat att dra in statliga anslag och beröva universiteten dess internationella studenter. Detta om de inte samarbetar med administrationen för att kväsa demonstrationer mot Israels krig i mellanöstern; för att avsluta program som främjar jämlikhet, jämställdhet, inkludering och mångfald (Diversity Equity Inclusion, DEI); för att hjälpa administrationen med dess migrationspolitiska mål.
I skrivande stund har Utbildningsdepartementet exempelvis skickat ett brev till 60 universitet som de anser inte skyddar judiska studenter tillräckligt väl. Departementet utreder 52 universitet för diskriminering, och hävdar att det finns grund för att tro att universiteten har missgynnat vita och asiatiska män.
En rad universitet runt om i USA har nu börjat gå Trump till mötes och anpassat sig till kraven. Det kan handla om små eftergifter som att ändra namn och språkbruk kring mångfaldsprogrammen. Men det handlar även om stora eftergifter. Columbia University i New York hör till de som har gått med på störst eftergifter. Detta sedan Trump-administrationen hotat att dra in 400 miljoner dollar i stöd till Columbia. Universitetet har gått med på att omorganisera vissa utbildningsprogram som fokuserar på mellanöstern, vidta åtgärder som ska försvåra alla protester på campus, införa krav på att studenter omedelbart ska kunna identifiera sig om universitetets säkerhetspersonal så vill, m.m.
Men det finns ett universitet som blivit symbolen för det akademiska motståndet mot Trumps auktoritära politik, och det är Harvard-universitetet i Boston. Harvard är det mest prestigefyllda universitet i USA. Det grundades redan 1636, och är därmed nästan 150 år äldre än USA (som utropades 1776). Harvard är ett privat universitet som finansieras genom en enorm fond som idag värderas till ca 65 miljarder dollar.
Konflikten mellan Harvard och Trump-administrationen inleddes den 11 april. Harvard fick då ett brev från administrationen som bland annat krävde att universitetet skulle avskaffa sina mångfaldsprogram och underkasta sig olika granskningar som ska säkerställa ”åsiktsmångfald”. (Med detta menas att konservativa uppfattningar måste garanteras en plats hos Harvard.)
Den 14 april drog administrationen in 2,2 miljarder dollar i statliga bidrag och 60 miljoner i statliga kontrakt för Harvard. En vecka senare svarade Harvard genom att stämma Trump-administrationen. Mellan den 16 april och 12 maj drog administrationen in ytterligare bidrag för Harvard. Det indragna statliga bidraget på 2,2 miljarder var den första stora smällen för Harvard. Den andra stora smällen kom då departementet för inrikes säkerhet meddelade att de skulle avbryta Harvards möjlighet att ta in studenter från utlandet. De utländska studenterna står för ungefär en fjärdedel (ca 7 000) av Harvards studenter och utgör en betydande del av Harvards inkomster. Trump har även riktat sig direkt mot studenterna själva och sagt sig ”fundera” på att säga upp deras visum.
Även detta tilltag har Harvard stämt presidenten för. Stämningarna har hittills inneburit att presidentens angrepp mot universitetet har ”pausats” under tiden rättsprocesserna pågår. Utgången är ännu oklar, men Harvarduniversitetet har definitivt de ekonomiska resurserna att driva de kostsamma rättsliga processerna till sitt slut.
Det som talar för Harvard är att Trump ännu inte haft några större framgångar på den juridiska fronten. Enligt Laurence Tribe, en juridikprofessor med anknytning till Harvard, hade presidenten i maj förlorat hela 96 procent av alla rättsprocesser som han varit inblandad i sedan tillträdet den 20 januari i år. Men läget är ändå osäkert. Dels för att USA:s Högsta domstol åtminstone delvis är sympatiskt inställd till Trump, dels för att den federala regeringen fortfarande har många spakar kvar att dra i. Trump har exempelvis hotat med att dra in Harvarduniversitetets ställning som skattebefriad organisation. Alla amerikanska universitet är nämligen klassade som samhällsnyttiga organisationer och slipper därför betala skatt – i utbyte mot denna samhällsnytta. Skulle Trump dra in detta privilegium för Harvard skulle det kosta universitetet hundratals miljoner dollar varje år.
Det är hedrande att Harvard står emot Trumps försök att underminera universiteten som opinionsbildare och centrum för motståndsrörelser. Förhoppningsvis kan detta inspirera andra universitet och utbildningsinstitut att stå emot Trump. Universiteten och dess studenter bör även knyta an till den bredare rörelse som håller på att växa fram mot Trumps politik. De som håller nere huvudet och försöker vara Trump till lags riskerar att bli brutalt överkörda. Det gäller att visa styrka – det enda språk som Trump förstår.
Källor: ABC News, Guardian, NPR