En spelman på taket – i Skellefteå

Teaterföreställningen "Spelman på taket"
Västerbottensteatern har satt upp föreställningen "Spelman på taket" i Skellefteå. Foto: Marie Salomonsson
Marie Salomonsson
Publicerad i
#214-215
Lästid 2 min

Jo, det hela börjar med just en spelman. Med svarta kläder, hatt, stråke, fiol. Som sticker upp huvudet genom ett husvagnstak i den judiska byn Anatevka. Det är utomhusteater, lummigt och grönt i Medleforsparken, Skellefteå. Västerbottensteatern gör arton föreställningar, med en härlig mix av professionella musikalartister, skådespelare och amatörer. Ett skönsjungande gäng som stortrivs med varandra på scenen.

Huvudrollen som familjefadern och mjölkutköraren Tevje spelas av Reuben Sallmander. Han för handlingen framåt, som stark och tonsäker berättare. Fransesca Quartey, tidigare chef för Västerbottensteatern, spelar frun Golde, som charmar oss alla. Och i familjen finns döttrarna, som enligt kultur och tradition snabbt ska giftas bort. På ett förnuftigt sätt.

Foto: Marie Salomonsson

Spelman på taket baseras på berättelser av Sholem Aleichem. I original på jiddisch, skrivna mellan 1894 och 1914. Det handlar om judiskt liv i Ryssland under en tid av pogromer mot judar, förföljelser och massutflyttning. Allt utspelar sig i en fiktiv by, kallad Anatevka, i ett område som numera tillhör Ukraina. Spelman på taket är en riktig musikalklassiker som spelades första gången 1964 med urpremiär på Broadway.

Bybor i Anatevka, barn som gamla. Tiggaren, bagaren, slaktaren, skräddaren, byns rabbin, köpmannen, affärsbiträdet, värdshusvärdinnan. Alla följer strikta traditioner. Man önskar varandra en god sabbat. Det skålas, ”La chaim!”, vid uppgörelser om giftermål och annat. Man gör precis som familjens överhuvud och rabbinen säger.

Fadern Tevje och modern Golde har sin agenda när det gäller döttrarnas framtid. Byns äktenskapsmäklerska har sin. Döttrarna Hodel, Tzeitel och Chava bönar, ber, kräver sin rätt att få gifta sig av kärlek.

Efter många förvecklingar ratas och glöms faktiskt den redan tilltänkta välbärgade maken och slaktaren Lazar Wolf. Döttrarnas friare, läraren Pershik, skräddaren Motel och den ryska soldaten Fyedka får fadern Tevjes ja och välsignelse till slut. Man äter, sjunger glatt, dansar, firar. Man brister ut i ett “Mazel tov”, som ett grattis och lycka till i framtiden.

Och man härdar ut, man anpassar sig, även när kommissarien kommer med dåliga nyheter. Alla judar ska fördrivas från byn. Man har endast tre dagar på sig att packa. Vägarna skiljs. Man flyr åt olika håll. Till det förlovade landet, till farbror Abraham i Amerika, till Warszawa, till Krakow. Familjerna i byn splittras. Sången om Anatevka går över i moll. Men Västerbottensteatern har levererat oss i publiken massor av glädje!