Den 22 september presenterade regeringen+SD sitt budgetförslag för 2026. De största posterna utgörs av olika skattesänkningar och fortsatt ökade militärutgifter och stöd till Ukraina, medan nya statliga bidrag till kommuner och regioner blir väldigt små och detaljstyrda av staten. Detta är en första kommentar till budgeten och Veckans Nyheter kommer att återkomma med en längre och djupare analys.
Totalt uppgår sänkningarna av skatter, moms och arbetsgivaravgifter till drygt 50 miljarder. Den största delen handlar om sänkt skatt på arbete och pension (21,4 miljarder) samt en tillfällig sänkning av matmomsen (15,9 miljarder). Dessutom föreslår regeringen sänkt elskatt och sänkt arbetsgivaravgift för unga.
Militärutgifterna ökas kraftigt. Höstbudgeten innebär nya tillskott till militären på 12,2 miljarder. Totalt landar militärbudgeten på 175 miljarder kronor under 2026, vilket är en ökning med 26,6 miljarder jämfört med 2025. Detta betyder att Sverige under 2026 kommer att satsa 2,8 % av BNP på militären som ett steg mot att nå upp till NATO:s mål om 3,5 % av BNP. Utöver detta föreslår regeringen + SD 36 miljarder kronor i stöd till Ukraina.
Kreativ bokföring
Här krävs en liten utvikning. I höstbudgeten talas det om ett s.k. ”reformutrymme” på ca 80 miljarder kronor. ”Reformutrymmet” är den summa pengar som regeringen anser sig kunna använda för att göra olika satsningar utan att bryta mot statens budgettekniska regler. De nya tillskotten till militären (12,2 miljarder) och stödet till Ukraina (36 miljarder) räknar regeringen + SD inte in i detta ”reformutrymme”. Men detta är enbart en form av kreativ bokföring.
Oavsett vad regeringen + SD väljer att kalla sina utgifter så måste de finansieras. Detta innebär att statsbudgeten belastas med utgifter motsvarande sammanlagt ca 127 miljarder kronor – oavsett om finansminister Elisabet Svantesson bara kallar 80 miljarder för ”reformutrymme”.
Totalt innebär budgetförslaget att statens utgifter under 2026 landar på 1 542 miljarder kronor. Statens inkomsterna blir 1 375 miljarder. Detta innebär ett underskott på 167 miljarder – ett underskott som måste finansieras genom lån. Regeringen + SD ökar alltså statsskulden för att, bland annat, sänka skatterna.
Snålt för vård, skola, omsorger
Vad gäller satsningar på vård, skola och omsorger är budgetförslaget desto snålare.
Förslaget innehåller enbart riktade bidrag till kommuner och regioner, vilket innebär en statlig detaljstyrning av hur dessa får användas. Dessutom rör det sig om i sammanhanget mycket små summor pengar. Enligt Douglas Knutsson, utredare på Kommunal med fokus på välfärdsfrågor, innebär höstbudgeten satsningar på välfärden på 3 miljarder kronor efter att man räknat bort ökade utgifter på grund av inflation samt olika reformer som påverkar kommuners och regioners ekonomi.
En av dessa tre miljarder går till en sänkning av maxtaxan i barnomsorgen. Kvar blir alltså endast 2 miljarder till välfärden – vilket är i det närmaste ett skämt i förhållande till de behov av att rusta upp vård, skola och omsorger som finns i Sveriges 290 kommuner och 21 regioner.
Angriper de svagaste i samhället
Regeringen + SD föreslår också en bidragsreform. Reformen innebär en åtstramning för hur beloppet för försörjningsstöd (tidigare kallat socialbidrag) räknas ut. För familjer med fyra barn eller fler innebär det att de går miste om tusentals kronor per månad. Enligt regeringen ska denna bidragsreform leda till att fler går från bidragsberoende till jobb. Bidragsreformen kan dock inte förväntas innebära några större ekonomiska besparingar, då relativt få familjer bedöms omfattas av de stora bidragssänkningarna. Förslaget framstår därför främst som en signalpolitisk moralkaka riktad mot de svagaste.
Akademikerförbundet SSR, som organiserar anställda inom socialtjänsten, på Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan är mycket kritiska till förslaget och menar att detta kommer att öka barnfattigdomen och kriminaliteten, men inte leda till att fler får jobb.
Budgetförslaget satsar alltså på sänkta skatter och ökade militärutgifter medan den hårt pressade välfärdssektorn (vård, skola och omsorger) får nöja sig med smulor.