Den 27 oktober 2023 tog IF Metall ut 130 bilmekaniker i strejk vid Teslas verkstäder runt om i Sverige. Idag har strejken pågått i två år och är därmed den längsta strejken i Sverige på 100 år.
Strejken utvidgades snabbt. En rad svenska fackförbund utlyste tidigt sympatiåtgärder. Det unika var dock att även fackföreningar i Norge, Danmark och Finland utlyste sympatiåtgärder. Denna typ av internationell facklig solidaritet är helt avgörande i strider där multinationella företag, som Tesla, är inblandade. Idag är hela 16 olika fackförbund, från fyra länder, involverade i konflikten. Och det folkliga stödet för strejken är fortsatt stort. Två av tre stödjer strejken enligt en undersökning från Novus som genomfördes så sent som i september i år.
Större än de 130 bilmekanikerna
Strejken har en principiellt viktig betydelse för kollektivavtalens ställning i Sverige. Om ett gigantiskt internationellt företag som Tesla tillåts verka i Sverige utan att teckna kollektivavtal finns risken att andra företag slår in på Teslas aggressivt anti-fackliga bana. Detta vore förödande.
I Sverige finns ingen lagstadgad minimilön som i exempelvis Storbritannien och USA. I stället är det kollektivavtalet som avgör lägstanivån på löner och andra arbetsvillkor. Finns det inget kollektivavtal på en arbetsplats finns det heller ingen nedre gräns för hur låga löner som en arbetsgivare kan sätta. Det betyder att löntagare i Sverige, som saknar kollektivavtal, står långt svagare än de som har ett kollektivavtal. Detta är varför strejken på Tesla handlar om långt mycket mer än villkor och löner för de 130 bilmekanikerna.
Organiserat strejkbryteri och andra manövrar
Tesla har redan från början försökt kringgå och sabotera strejken. Dels genom olika juridiska åtgärder, som de flesta fall har misslyckats. Dels genom systematiskt och organiserat strejkbryteri. I strejkens tidiga skede flög exempelvis Tesla in utländska strejkbrytare. Mer nyligen har Tesla tagit in norska strejkbrytare för att utföra elinstallationer på företagets nya verkstad i Kalmar. Strejkbryteri är bland det mest skamliga förräderi en människa kan begå eftersom dess syfte är att försvaga effekterna av en strejk.
För hundra år sedan var strejkbryteri vanligt förekommande i Sverige, men har sedan dess i praktiken upphört. Teslas organiserade strejkbryteri, som är ett ”nygammalt” inslag i svenska arbetsmarknadskonflikter, utgör en del av företagets aggressivt anti-fackliga attityd.
Längsta strejken på 100 år
För att hitta en strejk som pågått lika länge som Teslastrejken måste vi gå tillbaka 100 år i tiden. Stripakonflikten, där gruvarbetarna vid Stripa gruva i Lindesbergs kommun krävde 25 % löneökning, pågick från mars 1925 till maj 1927. Sveriges längsta strejk, strejken vid Skyllbergs bruk i Närke, varade i fem år från oktober 1925 till oktober 1930.
I september i år gav det statliga Medlingsinstitutet upp sina försök att medla i konflikten. För närvarande syns inget slut på strejken, då ingen av parterna är beredda att vika sig. IF Metall och andra fackförbund har under hösten trappat upp stridsåtgärderna. Det handlar bland annat om blockader mot olika företag som utför arbete åt Tesla. Om IF Metall skulle vika sig, efter två års strejk, vore det ett oerhört svek. Dels mot kollektivavtalens ställning. Dels mot alla de fackliga aktivister på gräsrotsnivå och löntagare i allmänhet som entusiasmerats av att svensk fackföreningsrörelse har tagit denna strid.