EU:s nya luftkvalitetsdirektiv skärper kraven på Sveriges kommuner att inte överskrida de nya gränsvärdena vad gäller godkänd luftkvalitet. Enligt en studie från Hjärt-Lungfonden väntas mer än hälften av Sveriges kommuner överskrida de nivåer av luftföroreningar som är fastställda i EU:s nya luftkvalitetsdirektiv.
De nya och skarpare kraven har tillkommit på grund av att forskningen visat att luftföroreningar har en större inverkan på människors hälsa – och vid lägre halter. Hjärt-Lungfonden beräknar att 7000 svenskar dör i förtid varje år på grund av smutsig luft. Barn är extra känsliga, då deras luftvägar ännu inte är färdigutvecklade. På lång sikt ökar luftföroreningarna risken för allvarliga sjukdomar som KOL och hjärtinfarkt. På kort sikt kan luftföroreningar ge luftvägsinfektioner och utlösa astma.
Om en kommun överskrider gränsvärdet i den nya miljökvalitetsnormen för luftkvalitet är man skyldig att upprätta ett åtgärdsprogram. För att säkerställa att halterna inte höjs ytterligare är en kommun tvingad att kontrollera sin luftkvalitet genom att utföra flera mätningar och göra en mer utförlig uppföljning.
De tre vanligaste luftföroreningarna är:
a) De små partiklar (PM2.5) som orsakas av förbränning vid vedeldning samt inom industrin,
b) De större partiklar (PM10) som i Sverige främst orsakas av vägdamm och användning av dubbdäck,
c) Kvävedioxid (NO2), som huvudsakligen kommer från transportfordon med dieselmotorer.
Enligt IVL Svenska Miljöinstitutet förväntas utsläppen av de små partiklarna (PM2.5) att minska framöver. Utsläppen av större partiklar (PM10) väntas däremot att öka – detta i takt med att antalet fordon ökar.
Sverige har bättre luft än många andra EU-länder och därför stora förutsättningar att uppfylla det nya luftkvalitetsdirektivet. Samtidigt ligger WHO:s riktvärden för vad som är hälsofarligt ännu lägre.
– För folkhälsans skull bör vi eftersträva ännu lägre nivåer i linje med vad forskning visar om hälsoeffekterna av luftföroreningar, säger Petter Ljungman som är överläkare vid Hjärtkliniken på Danderyds sjukhus och docent i miljömedicin på Karolinska Institutet.
I debatten om miljö och klimat är det ofta klimatförändringarna som får störst uppmärksamhet. Men arbetet för att bekämpa klimatförändringarna får inte överskugga det viktiga arbetet för att minska hälsovådlig miljöpåverkan som exempelvis luftföroreningar.