Regeringen + SD vill att unga barn från 13 år ska kunna fängslas från och med sommaren 2026. Förslaget har fått hård kritik från bland annat Kriminalvården, Åklagarmyndigheten och Polisen. Polisen varnar för att ännu yngre barn riskerar att involveras i de kriminella gängen om förslaget blir verklighet.
Förslaget från regeringen + SD handlar om en tillfällig sänkning av straffrättsåldern från 15 år till 13 år för allvarliga brott som mord, grova sprängningar och grova våldtäkter. Sänkningen motiveras med att regeringen vill se ”hårdare tag” mot de kriminella gängen. Men de myndigheter inom rättsväsendet som agerat remissinstanser till förslaget är kritiska.
Kriminalvården anser att fängelse i så ung ålder riskerar att få negativa konsekvenser, och att så unga barn för tas om hand på andra sätt. Polisen och Åklagarmyndigheten är rädda för att brotten istället går nedåt i åldrarna. Lennart Guné vid Åklagarmyndigheten är orolig för att de kriminella gängen ska börja använda 11-12-åringar som förbrukningsvaror i sina konflikter istället för 14-åringar.
Flera remissinstanser, däribland Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), hänvisar också till att det inte finns någon forskning som visar att sänkt straffrättsålder skulle minska brottsligheten bland barn. Enligt SKR bidrar det inte till att minska återfallsrisken och det har inte heller någon avskräckande verkan.
Trots den breda kritiken från olika myndigheter är regeringen + SD fast beslutna att genomföra den planerade sänkningen av straffrättsåldern till 13 år. Sannolikt beror detta på att partierna i Tidösamarbetet investerat mycket politisk prestige i förslaget, som utgör ett led i ett bredare batteri av ”hårdare tag” mot kriminella.
Det är naturligtvis viktigt att bekämpa de kriminella gängen och de många skjutningar och sprängningar som dessa ligger bakom. Men i fallet med den sänkta straffåldern verkar regeringen + SD vara mer intresserade av att bedriva signalpolitik gentemot sina egna väljare än att vidta effektiva åtgärder mot brottsligheten.