När det har passat partiledningen har SD försökt framställa sig som ett parti som gynnar arbetarna. Men partiets praktiska politik talar ett annat språk.
SD:s arbetsmarknadspolitik har alltid varit borgerligt färgad. Redan under 00-talet drev SD typiska borgerliga krav som bland annat en försvagning av Lagen om anställningsskydd (LAS) och sänkta arbetsgivaravgifter. Under Teslastrejken, som handlar om den för svenska löntagare avgörande frågan att slå vakt om kollektivavtalens ställning, har SD-företrädare tillhört de mest antifackliga. SD ville tidigt att staten skulle ingripa mot strejken som de ansåg ”skadar samhället”. I SD-styrda Trelleborg agerade partiet i praktiken som strejkbrytare genom att tillåta Tesla att kringgå Transportarbetarförbundets blockad mot all lossning av Teslabilar i den kommunala hamnen. Inget försvar av kollektivavtal från SD:s sida. Partiet framstår istället som Elon Musks främsta anhängare i Sverige – med klara influenser från Donald Trump.
Nedskärarpartiet SD
SD har också velat framstå som välfärdens försvarare. Med inte heller detta håller för en närmare granskning. I valet 2006 fick SD hela 22 procent av rösterna i Landskrona kommun. Kort efter valet gjorde partiet en uppgörelse med det borgerliga kommunstyret som bland annat innebar ett nedskärningspaket inom äldreomsorgen.
Som stödparti till Ulf Kristerssons regering har SD fortsatt sitt stöd för nedskärningspolitiken. Åren 2024 och 2025 varslades 5 000-6 000 anställda inom sjukvården om uppsägning. Även om alla varsel inte ledde till uppsägningar så visade en enkät från Sveriges Radio att regionerna tvingats spara över 13 miljarder på sjukvården de senaste två åren. Resultatet har blivit personalminskningar och försämrad arbetsmiljö – plus längre vårdköer.
Nazistiska rötter 100 år gamla
Då SD bildades 1988 var det en nazistisk organisation. Deras grundare och förgrundsgestalter kom från den mylla som utgjordes av bland annat den rasistiska kampanjorganisationen ”Bevara Sverige Svenskt” (BSS) och vit makt-rörelsen. Eftersom många från just BSS deltog i bildandet av SD beskrivs partiet ofta på följande sätt: ”Det är inte överord att säga att Sverigedemokraterna bör betraktas som en ombildning av BSS till politiskt parti” (idéhistorikern Tony Gustafsson som gjort vitboken om SD).
Kontinuiteten från BSS till Sverigedemokraterna understryks av att partiet använde ”Bevara Sverige Svenskt” som en av sina paroller under minst ett årtionde. Men traditionerna går längre tillbaka i historien. Flera av partiets grundare hade även en bakgrund i fascistiska och nazistiska rörelser vars historia går tillbaka ända till 1920-, 30- och 40-talen – exempelvis Nordiska rikspartiet. Detta kom att prägla SD. Under första halvan av 90-talet genomförde partiet marscher, bland annat i Stockholm, där deltagarna gjorde Hitler-hälsning och skränade ”Sieg Heil”.
Nya förebilder
Idag är inte SD ett nazistiskt parti. Men Sverigedemokraterna är vad Veckans Nyheters redaktion kallar för ett nyreaktionärt parti. Till denna grupp räknar vi bland annat Nationell Samling i Frankrike, Alternativ för Tyskland, Frihetspartiet i Österrike, Reform UK (Storbritannien) och Frihetspartiet i Nederländerna – för att nämna några exempel i Europa. Motsvarigheten till dessa partier i USA utgörs av MAGA-rörelsen (Make America Great Again). Denna rörelse hjälpte Donald Trump att vinna presidentvalet 2022. Detta har i sin tur stärkt MAGA-rörelsen som, under ledning av Trump, inte har behövt bilda något eget parti utan kunnat ta över Republikanerna.
Om SD av igår hämtade inspiration från fascism och nazism hämtar SD av idag bland annat inspiration från MAGA-rörelsen i USA. Ett sådant exempel är att SD på senare år rört sig i alltmer klimatskeptisk riktning. Istället för att bry sig om den gröna omställningen och jobben i norra Sverige gjorde Tobias Andersson (SD) ett makabert utspel i samband med att Northvolts batterifabrik i Skellefteå hotades av konkurs. Han föreslog att fabriken skulle byggas om till ett fängelse! Detta samtidigt som 5000 arbetstillfällen hotades.
Trumps hårda tonläge mot invandrare och utvisningspolitik har stärkt SD:s position inom svensk politik. Tongångarna från Trump och 2010-talets stora invandring till Sverige har möjliggjort för SD att med förnyad kraft driva krav på en hårdare utvisnings- och återvandringspolitik. Ett exempel är det avtal som Tidöregeringen undertecknade med den somaliska regeringen 2023. Avtalet innebär den somaliska regeringen får ta del av ca 100 miljoner i biståndspengar. Av dessa har fem miljoner gått till att finansiera tjänster till den somaliske premiärministerns inre krets och deras släktingar. I utbyte har Sverige fått utvisa 28 somaliska medborgare. Ett annat exempel är höjningen av återvandringsbidraget.
Nytt arbetarparti behövs
Dagens Sverige präglas av till stor del av den långvariga och rekordhöga arbetslösheten samt av att ca 750 000 i arbetsför ålder tvingas leva på bidrag. Dessa frågor borde stå i centrum för den politiska debatten inför valåret 2026. Men de två politiska blocken verkar helt likgiltiga – de diskuterar inte ens dessa frågor. Därför krävs ett nytt landsomfattande parti för knegarna, pensionärerna, de unga och de arbetslösa. Detta parti måste byggas i kamp mot dagens likgiltiga riksdagspartier – till vilka SD hör.
Jan Hägglund
Davis Kaza