I vår förra artikel baserad på Sveriges Lärares rapport om ”Marknadskolan” redogjorde vi för hur skolväsendet ”marknadiserats” sedan friskolereformen. I denna artikel tittar vi närmare på hur det kommunala skolväsendet har påverkats av marknadsskolan.
Först en kort repetition: Begreppet marknadsskola förekommer ofta i den debatt som pågått sedan valfrihets- och friskolereformen infördes i början av 1990-talet och refererar till friskolor som styrs av marknadslogik där undervisning blir till en vara och elever blir till kunder.
I dagsläget styrs inte de kommunala skolorna av denna marknadslogik, men även de har påverkats av marknadsskolans framväxt. En av de viktigaste faktorerna som påverkat den kommunala skolan är det som kalls för ”det fria skolvalet”. Det fria skolvalet innebär att vårdnadshavare har rätt att söka sig till alla grundskolor inom sin hemkommun. De har dessutom rätt att söka sig till fristående grundskolor både inom och utanför kommunen.
På papper låter det som en god tanke men i praktiken har det fria skolvalet i kombination med marknadslogiken fått en rad negativa konsekvenser. En sådan konsekvens är att det sker skolbyten genom hela läsåret. Enligt rapporten från Sveriges Lärare påverkar detta vissa skolor mer än andra och en majoritet av lärarna anser att skolbytena påverkar både elevernas kunskapsutveckling samt lärarnas arbetsbelastning negativt. Över 80 procent av de tillfrågade anser att arbetsbelastningen påverkas negativt!
Ökad skolsegregation
Den allvarligaste konsekvensen av det fria skolvalet är dock den ökade skolsegregationen. Skolsegregationen innebär att vissa skolor får klasser med många resursstarka elever (elever som klarar skolan bra) medan andra skolor får klasser där det nästan bara är resurssvaga elever (elever som har större behov av stöd). Över 70 procent av de tillfrågade lärarna inom grund- och gymnasieskolan anser att det fria skolvalet inte bidrar till att skapa förutsättningar för en likvärdig utbildning – utan tvärtom.
Detta har även bekräftats av en rad studier kring skolsegregationen. Studierna visar bland annat att skolor med många resurssvaga elever får svårare att rekrytera erfarna lärare, trots att dessa skolor ofta har ett större behov av kunnig och erfaren personal. Detta leder till en negativ spiral som ytterligare förstärker skillnaderna mellan skolorna. Skolsegregationen innebär dessutom att elever med olika bakgrund och förutsättningar mer sällan möts.
”Kundtänk”
Marknadsskolan har skapat ett ”kundtänk” som återfinns både i friskolorna och de kommunala skolorna. Redan under 1990-talet varnade forskare för att synen på utbildning riskerade att gå från ”nytta för allmänheten” till ”nytta för individen” till följd av marknadens intåg i skolans värld. Rapporten från Sveriges Lärare ger flera exempel på detta. De två tydligaste exemplen handlar om Elevrekrytering och Betygssättning.
Elevrekrytering
För att förbättra skolans rykte och locka till sig fler elever strävar många marknadsskolor att rekrytera så många resursstarka elever som möjligt. Detta kan ske genom aggressiv marknadsföring – ibland till den grad att det handlar om falsk marknadsföring. Två av tio lärare uppger att deras arbetsgivare ofta eller ibland använder sig av marknadsföring som kan vilseleda elever och vårdnadshavare om undervisningens kvalitet. Denna typ av marknadsföring sker i mycket större utsträckning i friskolorna, men är även förekommande inom den kommunala skolan.
Rapporten visar också att det är något vanligare att lärare på vinstdrivande friskolor märker av hur skolan medvetet satsar på att rekrytera resursstarka elever eller elever från socioekonomiskt starka områden för att stärka skolans rykte eller ekonomiska läge.
Betygsinflation
Fyra av tio lärare, oavsett skolform (grundskola eller gymnasium) och oavsett om det rör sig om en kommunal eller privat skola, har upplevt sig påverkade av både rektorer och vårdnadshavare att sätta högre betyg än vad eleverna förtjänat. Rapporten refererar också till tidigare forskning som visar på att friskolor, framför allt de som drivs som aktiebolag eller har en lägre andel pedagogiskt utbildade lärare, i högre grad tenderar att sätta ”glädjebetyg”.
En granskning från Ämnesläraren från 2022 visade att andelen elever i årskurs 9 som fick betyget A hade ökat kraftigt, i vissa fall fördubblats, i en låg rad ämnen mellan åren 2013-2021. Störst var ökningen i friskolorna. En annan granskning, från 2019, visade på ett växande gap mellan niondeklassarnas resultat på de nationella proven och när det gäller deras slutbetyg. Fyra av tio niondeklassare hade högre slutbetyg i matematik än resultatet på de nationella proven. Ett extremt exempel var friskolan Pops Academy, där 96 procent av eleverna fick högre betyg än resultatet på det nationella provet i matematik. Detta utgör några exempel på det som kommit att kallas för ”betygsinflation”.
Nej till marknadsskola
Rapporten från Sveriges Lärare visar, med all önskvärd tydlighet, på de stora brister som finns i det svenska skolsystemet. Och tydligast av allt: vinster och ”marknadisering” inom skolan måste bort!