Försvarets materielverk (FMV) har för avsikt att skriva kontrakt med en leverantör av fyra fregatter till en kostnad av totalt 40-60 miljarder kronor beroende av leverantör. Inköpet av fartygen innebär ett paradigmskifte för den svenska marinen – från mindre fartyg som ska skydda Sverige mot invasion till större fartyg som kan användas i Nato-uppdrag i andra delar av världen.
De största krigsfartyg Sverige har för närvarande är de s.k. Visby-korvetterna. Dessa är 72 m långa med ett deplacement på 650 ton. Fregatterna som försvaret planerar att köpa in är betydligt större, med en längd på upp till 140 m och ett deplacement på upp till 5000 ton.
Införskaffande av fregatter av sådan storlek innebär alltså ett paradigmskifte för den svenska marinen. Detta enligt Linus Fast, som är forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). En skillnad mellan korvetter och fregatter är att de senare kan användas som ett flytande luftvärn och bära med sig egna luftvärnsrobotar. De kan användas för att skydda ett större område mot inkommande robotar, flyg och drönare.
Visby-korvetterna utgör en lätt flotta och har som huvudsaklig uppgift att stoppa en invasion som riktas mot svenskt vatten. Fregatterna är istället utformade för att i huvudsak operera på öppna oceaner.
Köpet är ett resultat av Sveriges medlemskap i militäralliansen Nato. Nato ställer större krav på Sverige. Landet ska inte bara försvara det absoluta närområdet utan även bidra till att hålla sjövägarna till Sverige och över Östersjön öppna så att förstärkning kan föras in i händelse av krigshandlingar eller någon annan form av angrepp.
Det är alltså inte försvaret av Sverige som kräver inköp av nya stora fregatter för 40-60 miljarder kronor. Dessa krigsfartyg behövs bara om Sverige ska ut på krigiska äventyr på Atlanten eller i Stilla havet – i Natos tjänst.