73 procent av alla sjukvårdsarbetsplatser i Sverige har så pass allvarliga brister i arbetsmiljön att de inte lever upp till arbetsmiljölagens krav att förebygga ohälsosam arbetsbelastning. Detta enligt en ny rapport från Arbetsmiljöverket. 80 procent av akutsjukhusen hade brister i arbetsmiljöarbetet. Inom primärvården (vårdcentralerna) var motsvarande siffra 69 procent.
Arbetsmiljöverket har gjort inspektioner på 473 av Sveriges sjukvårdsarbetsplatser under åren 2022–2024. Detta har resulterat i en rapport som publicerades i november i år och som redogör för de ovan nämnda bristerna. Det största arbetsmiljöproblemet handlar om ohälsosam arbetsbelastning. Hela 40 procent av alla arbetssjukdomar inom vården kommer från för hög arbetsbelastning.
Rapporten visade att det inte var ovanligt att risker i arbetsmiljön aldrig undersöktes. Och i de fall då risker och brister undersökts och dokumenterats, samt då en åtgärdsplan upprättats, hade denna antingen varit bristfällig eller aldrig genomförts.
Inspektörerna har även intervjuat anställda, både chefer och personal. Många avdelningschefer visade sig ha antingen bristfälliga kunskaper eller bristande befogenheter att bedriva ett kvalitativt arbetsmiljöarbete. Ibland både och. Många vill göra ett bra jobb men upplever att de varken får stöd eller kompentensutveckling från organisationen. Arbetsmiljöverket konstaterar dock att problemen inte ligger hos enskilda chefer eller annan personal utan på högre nivå inom regionernas organisation. Men istället för att ta ett övergripande ansvar för arbetsmiljön skjuter högre chefer och politiker bort arbetsmiljöfrågorna så att de hamnar långt ned i organisationen.
Vårdförbundet har reagerat på rapporten med att bland annat kräva högre personaltäthet. Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro kräver att vården ska prioriteras lika högt som försvaret. Som exempel på överbelastningen framhåller Ribeiro antalet patienter per sjuksköterska. I Norge går det fem patienter per sjuksköterska medan en sjuksköterska i Sverige kan ha ansvar för i genomsnitt 8–12 patienter. Under toppar på intensivvårdsavdelningar kan siffran vara ännu högre. För varje patient över sju ökar patientdödligheten med 30 procent, enligt Ribeiro.
Veckans Nyheter instämmer i kravet på mer personal – vilket i sin tur kräver mer pengar. Bara de senaste två åren har regeringen + SD berövat regionerna, som ansvarar för sjukvården, 13 miljarder kronor (Sveriges Radio).
Behovet av ett trendbrott och en upprustning av sjukvården är akut.