Ge dig själv en present så här i början av det nya året och se filmen ”Jordens Salt” (Salt of the Earth) som just nu finns att se på SVT Play. Den kommer inte att lämna dig oberörd. Det är en film om gemensam kamp för ett bättre liv. En film som visar på betydelsen av att hålla ihop, av solidaritet och av att överkomma fördomar. En film alla som vill bekämpa orättvisorna borde se.
Filmen är från 1954 och utgör ett unikt stycke filmhistoria. Det är den enda spelfilmen i USA:s historia som blivit officiellt svartlistad, vilket innebar att den aktivt motarbetades av både den amerikanska staten och filmindustrin.
Baserad på verklig strejk
Filmen utspelar sig i en gruvstad i New Mexico och bygger på en verklig strejk (1951) vid en gruva tillhörande Empire Zinc Company. De mexikansk-amerikanska gruvarbetarna strejkade för säkrare arbetsvillkor och för att behandlas lika som sina vita ”anglo-amerikanska” arbetskamrater.
Filmen tar även upp gruvägarnas olika försök att splittra de strejkande: de försöker köpa över strejkledare, använda strejkbrytare, provocera, hota och använda våld. Gruvägarna får stöd av polis och domstol. Gruvarbetarna får stöd av andra arbetare från närliggande fabriker.
Anti-facklig lag
En anti-facklig lag i USA – Taft-Hartley-lagen från 1947 – spelar en helt avgörande roll i bakgrunden till filmen Jordens Salt. Då strejken pågått några månader använde gruvbolaget en bestämmelse i Taft-Hartley-lagen som förbjöd arbetarna att stå strejkvakt. Om de fortsatte skulle de gripas av polis och facket riskerade enorma böter.
Det är här filmens mest berömda scenförändring sker. Eftersom lagen tekniskt sett bara nämnde ”arbetarna” (som vid den tiden nästan uteslutande var män), insåg kvinnorna i samhället att lagen inte gällde dem. Efter att ha vunnit över vissa tveksamma män till idén tog kvinnorna över strejkvaktskedjan. På så sätt kunde strejken fortsätta och strejkbrytare förhindras att ta över de strejkandes jobb. Detta skedde också i den verkliga strejken som filmen skildrar.
Detta tvingade, i sin tur, männen att konfrontera sina egna fördomar mot kvinnors roll i samhället och i hemmet. Detta skildras både med humor och värme. Filmen skildrar också hur den gemensamma kampen får människor att växa i självförtroende och livsglädje.
McCarthy-eran
Filmen skapades mitt under 1950-talets så kallade McCarthy-era i USA, då det förekom en väldig hetspropaganda mot socialister och fackföreningar. Under McCarthy-eran räckte det med att förespråka jämlikhet för svarta eller kvinnors rättigheter för att riskera att stämplas som ”subversiv” eller ”kommunist”. Genom att Jordens Salt visade mexikansk-amerikanska arbetare som hjältar och kritiserade storföretagen, sågs den av FBI och konservativa politiker i USA som ren sovjetisk propaganda – trots att filmen i praktiken bara skildrade en kamp för lika rättigheter, oavsett hudfärg och kön.
Följden blev att biografer i USA vägrade visa filmen, tidningarna skrev inte om den, skådespelarna blev svartlistade och huvudrollsinnehavaren – den mexikanska stjärnan Rosaura Revueltas – deporterades till Mexiko innan filmen var klar. Utanför det fåtal biografer i Los Angeles som faktiskt vågade visa filmen, stod FBI-agenter och skrev ner bilarnas registreringsnummer på parkeringen för att kunna identifiera och svartlista besökarna.
Skådespelarna
De flesta skådespelarna i filmen är inte proffs, utan de faktiska gruvarbetarna och deras familjer som deltog i den riktiga strejken. Den manliga huvudrollen spelas av Juan Chacón som i verkligheten också var ordförande för fackföreningen Local 890 i New Mexico som ledde strejken. De flesta männen som syns i filmen som strejkvakter var de faktiska gruvarbetare som hade strejkat mot Empire Zinc Company bara några år tidigare.
Clinton Jencks är en nyckelperson i berättelsen om Jordens Salt, både som skådespelare i filmen och som facklig ledare i den verkliga strejken. I filmen spelar Clinton Jencks karaktären Frank Barnes, den vita fackliga organisatören (”the anglo organizer”). Jencks var i verkligheten internationell representant för fackförbundet Mine-Mill och var en av strejkledarna.
Jencks var en av de mest hatade personerna hos de lokala myndigheterna och bland de som ville stoppa filmen. Under inspelningen blev han fysiskt attackerad och misshandlad. Ett medborgargarde sköt hål i hans bil när den stod parkerad utanför hans hem för att skrämma honom och filmteamet att lämna staden.
Hur strejken slutade? Se filmen så får du veta! Filmen ger lärdomar vi har nytta av än idag.
Klicka här för att komma till filmen på SVT Play (kan ses till 26 februari 2026)