Stämningen i Minnesota blir alltmer spänd när Trump hotar att använda en lag från 1800-talet för att sätta in militärt våld för att stoppa demonstrationer mot vad som dagsläget jämförs med en ockupationsstyrka.
Tidigare i år sköts Renee Nicole Good till döds av agenten agenten Jonathan Ross från migrationspolisen ”Immigration and Customs Enforcement” (ICE). Detta har lett till ett enormt missnöje samt en växande proteströrelse över hela delstaten, framför allt i huvudstaden Minneapolis där dådet skedde. Till och med stadens borgmästare Jacob Frey har gått ut och i motsvarande engelsk mening bett ICE att ”dra åt helvete”.
President Trump svarade på detta genom att öka antalet ICE-agenter i Minneapolis till hela 3 000. Detta kan jämföras med att det endast finns ca 600 poliser i staden. Trumps privata insatsstyrka är med andra ord tre gånger större än stadens polisstyrka! Trots detta så har proteströrelsen mot ICE fortsatt.
Nyligen kom ett utlåtande från den federala domaren Katherine Menendez, där hon slog fast att federala styrkor inte har rätt att gripa eller använda pepparsprej mot fredliga demonstranter, ”vilket inkluderar de som bevakar ICE-agenter”. Men Trump är inte den som låter små ”bagateller” som regler stoppa honom. Istället svarade han med att resa frågan om att använda sig av ”The Insurrection Act”, en sällan använd lag från 1800-talet som skulle tillåta honom att sätta in militären mot den egna befolkningen. Försvarsdepartementet har låtit meddela att 1500 soldater står redo i Alaska, som ”ett alternativ” ifall presidenten skulle vilja använda dem.
Minneapolis borgmästare Jacob Frey beskriver situationen som att det är som om en ockupationsstyrka har bokstavligt talat invaderat staden.
– Du kan använda dig av vilka retoriska finesser du vill, men när du har 3 000 ICE-agenter som kommit till staden, när du har hotet om att 1500 soldater ska komma till staden, så… ja, det är i stort sett så det känns.
Även Minnesotas guvernör, Tim Walz, har reagerat på Trumps hot genom att mobilisera Minnesotas nationalgarde, den amerikanska motsvarigheten till hemvärnet, för att ”stötta den lokala polisstyrkan”. Detta innebär alltså att två militära styrkor – delstaten Minnesotas nationalgarde och de soldater som presidenten mobiliserat från Alaska – riskerar att stå mot varandra.
Samtidigt planerar fackföreningar, kyrkor och olika nätverk av aktivister för den största protestdagen hittills fredagen den 23 januari. Människor uppmanas att ”inte shoppa, arbeta eller gå till skolan” under dagen som kallas för ”Day of Truth and Freedom” (en dag av sanning och frihet).
Den stora förhoppningen är att de kommande protesterna ska förbli fredliga, utan några större sammandrabbningar. Men stämningen är tung och risken finns att USA står på randen av ett inbördeskrig som snarare liknar det som utkämpas på Irland än det gamla inbördeskriget som utkämpades mellan Nord- och Sydstaterna.