LO:s styrelse är överens om att det är dags att sänka veckoarbetstiden för Sveriges anställda. Den senaste arbetstidsförkortningen skedde på 1970-talet. Svenskt Näringsliv däremot håller inte med och vill inte ens diskutera frågan.
LO-styrelsen har begärt förhandling med Svenskt Näringsliv för att förkorta normalarbetstiden. Reformen ska gälla alla arbetare oavsett bransch. Facket menar att en förkortad arbetstid skulle vara en frihetsreform, i en tid där arbetsmiljöproblemen växer, pensionsåldern höjs och många har svårt att orka ett helt arbetsliv.
Hur mycket LO vill sänka arbetstiden är oklart. Det kommer de att presentera under förhandlingarna, menar LO-ledningen.
– Vår egen utredning utgår från en sänkning till 35 timmar i veckan. Vi har också tittat på våra grannländer Danmark och Norge där veckoarbetstiden är 37-37,5 timmar, säger LO:s avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä (Arbetet 3/2-26).
Svenskt Näringsliv, å sin sida, är som sagt inte intresserade av att komma till förhandlingsbordet. Detta bekräftades av Svenskt Näringslivs vice vd Mattias Dahl kort efter att LO presenterat sitt förslag.
Mattias Dahl påstår också att det är ”väldigt dålig timing” att arbetstidsförslaget lanseras just nu.
– De senaste åren har varit besvärliga med flyktingkris, inflation, pandemi och krig. Att då sätta sig och förhandla om att vi ska jobba mindre blir mycket konstigt, säger Dahl till Arbetet (3/2-26).
Vår kommentar: Det är inte konstigt alls. Förkortad arbetstid innebär i de allra flesta fall en ökad arbetsglädje och därmed ett mer effektivt arbete. Dessutom: Arbetslösheten i Sverige är den tredje högsta inom EU. Bland utrikes födda är arbetslösheten särskilt hög. En arbetstidsförkortning skulle möjliggöra för fler att dela på jobben.
Trots Svenskt Näringslivs motstånd siktar LO-ledningen på en lösning i år. Veli-Pekka Säikkäläs förhoppning är att förhandlingar påbörjas någon gång under våren. Säikkälä vill lösa frågan under hösten, innan avtalsrörelsen 2027 kommer igång. Problemet är att sådana förhandlingar, med en motvillig motpart, skulle äga rum under fredsplikt. Skulle LO däremot ta upp arbetstidsfrågan under avtalsrörelsen skulle facket kunna mobilisera sina medlemmar till strejk för kortare arbetstid – och därmed sätta långt större press på arbetsgivarna.
Inte heller facken för tjänstemän och akademiker (PTK) kommer att vara med i förhandlingarna. Trots det är LO:s förhoppning att en kortare arbetstid i förlängningen ska bli norm på hela arbetsmarknaden…
En förändring som innebär förkortad arbetstid med bibehållen lön kommer naturligtvis att kosta pengar. Den kostnaden kommer att tas från företagens vinster då de kommer att få betala samma lön för mindre arbetstid. Däremot kan den ökade arbetsglädjen och de minskade sjukskrivningarna som en arbetstidsförkortning innebär leda till ökad produktivitet och effektivitet.
Riksdagen beslutade 8-timmarsdagen och 40-timmarsveckan
De mest avgörande arbetstidsförkortningarna i Sverige har beslutats av riksdagen. Åttatimmarsdagen infördes genom riksdagsbeslut i september 1919. Nästa större arbetstidsförkortning kom i början av 1970-talet i och med övergången till 40-timmarsvecka (tidigare hade man även arbetat på lördagar). Även denna förkortning tillkom genom beslut i riksdagen. Mot denna bakgrund är det anmärkningsvärt att Socialdemokraterna har överlämnat åt fack och arbetsgivare att förhandla om en eventuell arbetstidsförkortning.