Liberal dikeskörning – för lite och för sent

"Prästens lilla kråka, skulle ut och åka..."

L-ledare Simona Mohamsson håller tal
Simona Mohamssons nya utspel - spiken i kistan för L som riksdagsparti? Foto: Bene Riobó (CC BY-SA 4.0)
Krister Emrén
Publicerad i
#222
Lästid 2 min

Det blir allt trängre i den ”breda mitten”. Sedan den borgerliga Alliansens valförlust 2014 har Liberalerna svängt fram och tillbaka över den politiska blocklinjen. Väljarstödet har dock alltid gått åt ett håll: nedåt. Fredagen den 13:e mars kom den senaste giren, som ser ut att kunna bli en dikeskörning. När partiledningen börjar inse att deras plats kring köttgrytorna ser ut att försvinna, är inget heligt längre. I hopp om stödröster suddar de ut den sista röda linjen, det som ändå varit ett argument för vissa borgerliga väljare att rösta på L: partiets motstånd mot att ingå i en regering tillsammans med SD.

Men vem ska dessa väljare rösta på? Flera ledande företrädare inom L har gått ut med att de inte kommer ställa upp i höstens val. Och Moderaternas stödröster kommer sannolikt att gå till KD, som dels har bättre förutsättningar att klara sig kvar i riksdagen, dels har varit en mer pålitlig partner inför ett Tidö 2.0. Det har spekulerats om att Sverigedemokraterna skulle kunna hjälpa L att hålla sig kvar i riksdagen, men det är samtidigt de två partier i Tidö-laget som historiskt haft störst antipati gentemot varandra. Åkesson har ett välkänt och omtalat järngrepp över sina följare, men det är osäkert om ens han kommer kunna ro det här i land.

Den enda opinionsmätningen av betydelse är den som sker på valdagen, säger politiker ofta. Men ett parti som ligger så lågt under spärren som Liberalerna har svårt att få stödröster när väljarna ser en överhängande risk att rösten blir bortkastad. Liberalt sinnade väljare kommer troligen se kursändringen som ett svek och gå till Centerpartiet eller soffan i höst.

Otack är världens lön. Partiet som en gång i tiden var med och bidrog till införandet av allmän rösträtt i Sverige, kommer med stor sannolikhet att röstas ur Sveriges riksdag i höst. Frågan är om L i framtiden kommer vara som Miljöpartiet, som hamnade under spärren 1991 men lyckades ta sig in igen i valet efter. Eller om de gör som Ny Demokrati, som efter sin mandatperiod 1991-1994 försvann ut i kulisserna och tynade bort.

Partistödet som betalas ut till partier som fått minst 2,5 procent av rösterna i något av de två senaste riksdagsvalen kommer L att ha kvar även nästa mandatperiod. Men att ta sig in igen kommer sannolikt att bli svårt. Och även om Kristersson säger att fredagens beslut var välkommet, så är det nog ännu en spik i kistan för en höger-regering under de kommande fyra åren.

×
Du kan läsa artiklar till denna månad. Prenumerera för att få obegränsad tillgång till artiklar, poddradio, bloggar och webb-tv. Redan prenumerant? Tryck på knappen för att logga in.