År 2050 beräknas att det kommer att saknas 4 800 platser på Stockholms äldreboenden. Detta på grund av att antalet personer som är 80 år och äldre väntas fördubblas. Varken de styrande eller oppositionen i Stockholms kommun har några egentliga lösningar på denna framtida kris.
Enligt beräkningarna kommer det att saknas 150 platser på äldreboendena i Stockholm fram till år 2030. Till år 2040 kommer underskottet att ha vuxit till 2 500 platser, och 2050 är det alltså uppemot 4 800 platser som fattas. Det motsvarar 60 normalstora boenden. Prognoserna bygger på ett oförändrat omsorgsbehov, alltså att samma andel äldre över 80 år kommer att behöva plats på äldreboende.
Om man tittar nationellt så har andelen äldre som har plats på ett boende minskat. Detta beror delvis på grund av ny teknik och bättre hälsa. Men det beror också på att det blivit svårare att få plats på ett äldreboende. I många kommuner strävar de styrande efter att äldre ska bo hemma med hemtjänst allt längre.
Det rödgröna styret i Stockholm (S+V+MP) planerar i dagsläget fyra nya äldreboenden. Till detta kommer nio privata boenden. Totalt rör det sig om ca 1000 platser. Till 2050 krävs det dock mer än fyra gånger så många platser.
– Den största utmaningen är att hitta ledig mark, säger Äldreborgarrådet Torun Boucher (V) i en intervju till Dagens Samhälle, som också påpekar att det i snitt tar 13 år från markanvisning till inflyttning.
Det rödgröna styret vill påskynda arbetet genom en metod som kommunen tidigare använt för att snabbt bygga fler skolor, som bland annat innebar att stadsledningskontoret fick en större roll i planeringen. Målet är att 60 procent av de nya boendena ska vara kommunala och 40 procent privata.
Moderaterna, Centerpartiet och Liberalerna med oppositionsborgarrådet Andréa Hedin (M) i spetsen dömer ut strategin. De menar att det helt saknas en idé och vision för hur man ska lösa behovet av boendeplatser. Framför allt är de kritiska till att det rödgröna styret vill att minst 60 procent av äldreboendena ska vara kommunala. Detta då det kommunala fastighetsbolaget Micasa Fastigheter, som redan har en ansträngd ekonomi, planeras stå för bygget av 23 nya boenden till 2040.
– Man kommer att belåna sig för att klara det och då kommer det inte att finnas några pengar kvar att ta hand om de äldre för. Vi ska trots allt också bemanna de här boendena.
Hedin (M) vill i stället inrätta ett ”snabbspår” för seriösa privata aktörer som vill investera i stadens omsorg. Risken med olika snabbspår är att kontrollerna blir sämre – vilket riskerar att leda till fler oseriösa aktörer.
Den fråga som varken de rödgröna eller de borgerliga vill ta i är hur kommunen ska bemanna alla dessa nya äldreboenden. Detta kommer att kräva en rejäl satsning på bättre löner och arbetsvillkor för personalen. Och på ett ökat personalinflytande över exempelvis schemaläggning.