Enligt en stor kartläggning som Kommunalarbetaren skrev om den 2 juni i år råder det stor brist på kunskaper i det svenska språket bland anställda inom äldreomsorgen i Sverige. Det rör sig om tusentals anställda som har svårt att förstå både de äldre och sina kollegor. Språksvårigheterna anses som ett problem i tre av fyra kommuner i landet. I juli införs ett statligt språkkrav. Frågan är vad detta kommer att innebära.
Mer än hälften av äldreomsorgscheferna svarar till Kommunalarbetaren att det råder språkproblem minst en gång i veckan. En fjärdedel säger att det uppstår situationer på grund av bristande språkkunskaper varje dag. Det kan vara att personal har svårt att förstå brukare, sina kollegor och anhöriga, och de har själva problem med att göra sig förstådda. Det leder till missförstånd.
Stor andel med utländsk bakgrund
Under många år har Sveriges kommuner haft svårt att rekrytera till äldreomsorgen, bland annat på grund av låga löner och stressig arbetsmiljö. Många svenskar väljer bort jobben. En stor del som börjar jobba i äldreomsorgen har utländsk bakgrund. 37 procent av undersköterskorna och 53 procent av vårdbiträdena är födda i ett annat land än Sverige, enligt siffror från Sveriges Kommuner och Regioner.
Direktören för vård- och omsorgsförvaltningen i Sundsvalls kommun, Lars-Ove Johansson, menar att man idag kan gå en undersköterskeutbildning i Sverige och ändå behöva fortbildning i svenska efteråt. Detta är han kritisk till och vill öka kraven på utbildningsanordnarna.
Språktester vanligare
Ett ökande antal kommuner använder sig av språktester för att kartlägga språkkunskaperna bland de anställda. Andelen har ökat från 7 procent år 2022 till 27 procent i år. Och ännu fler kommuner har språktester på gång. Universitetslektorer vid Göteborgs universitet som forskat på detta är dock tveksamma, de menar att det är risk att dessa är rättsosäkra då de ser väldigt olika ut. Det är heller inte alltid tydligt vad som menas med bra språkkunskaper i sammanhanget.
Något över 70 kommuner jobbar med för att försöka lösa språkproblemet är att använda sig av så kallade språkombud, där anställda som talar bra svenska får stötta kollegor med mindre bra språkkunskaper.
Statligt språkkrav
Från och med 1 juli i år införs ett statligt språkkrav som säger att kommuner och privata utövare är skyldiga att arbeta för att personalen ska ha rätt språkkunskaper i svenska. Hur det ska gå till står inte, så det blir upp till varje arbetsgivare. Det står i lagtexten inget om något krav på den enskilde anställda, så vad det kommer att innebära konkret är oklart.
I en sammanställning med frågor och svar som Kommunalarbetaren publicerade 2 juni i år står det att arbetsgivaren ska ”arbeta för att vårdpersonalen har kunskaper i nivå med B2 enligt skalan GERS.” Kommentar: Det motsvarar att man läst kursen Svenska för invandrare 1 (Sva 1), vilket kommer efter Sfi A, B, C och D.
Vidare står det att arbetsgivaren, om du är anställd, troligtvis har rätt att kräva att du utför ett språktest. Är språkkunskaperna låga ska det enligt Kommunalarbetaren dock inte finnas risk att bli av med jobbet, utan ”lagen är till för att din arbetsgivare ska ge dig stöd och utbildning, så att du kan bli bättre”. Tanken är att personal som bedöms behöva det ska ha möjlighet att plugga svenska på sin arbetstid och få lön som vanligt, så utbildningen blir en del av jobbet. Det innefattar både tillsvidareanställda och timanställda.
Regeringen har skjutit till pengar genom att höja statsbidragen samt gjort det möjligt att söka pengar ur vad de kallar för Äldreomsorgslyftet, där man under 2026 och 2027 kan söka pengar för att kunna jobba med språket. Arbetsgivarna i Sveriges Kommuner och Regioner efterfrågar dock en mer långsiktig finansiering.
Redaktionens kommentar: Språktester kan vara bra för att ta reda på vilken nivå nyanställda inom exempelvis äldreomsorgen ligger på, för att kunna sätta in rätt utbildningsinsatser och anpassa arbetsuppgifterna. Det är viktigt att språktester inte används för att stänga dörren för personer som har rätt utbildning i övrigt.