Efter att skjutningarna minskat de senaste två åren har Tidö-regeringen tagit på sig äran för att ha gett ett hårt slag mot de kriminella gängen. Frågan är om det stämmer? Svaret på denna fråga är inte lätt.
Kriminell verksamhet är nämligen illegal och därför, till sin natur, hemlig. Till skillnad från börsnoterade företag publicerar kriminella gäng inte några siffror på personalneddragningar eller förlust av marknadsandelar. Veckans Nyheter ska, trots dessa svårigheter, försöka ge lite klarhet. För att göra detta ska vi titta på utvecklingen på några olika områden: våldet, gängens inflytande i lokalsamhällen och narkotikaförsäljningen. Vi börjar med det dödliga våldet.
Det dödliga våldet
I den allmänna debatten framstår det ofta som att Sverige på 2020-talet är våldsammare än någonsin. Men detta är inte sant – speciellt för vanliga “laglydiga” medborgare. Detta blir tydligt när man studerar statistik från Brottsförebyggande rådet samt Socialstyrelsen.
Det dödliga våldet i Sverige var som högst i början av 1990-talet. Då avled nästan 14 personer per miljon invånare som en följd av dödligt våld. Efter detta följde två decennier av sjunkande siffror. Som lägst var antalet mördade nere på 8 per miljon invånare år 2012, alltså nästan en halvering. Under samma period verkar även fallen av grov misshandel ha minskat. Enligt Socialstyrelsens patientregister minskade antalet som vårdades på sjukhus efter att ha utsatts för grovt våld med 70 procent mellan mitten av 1990-talet och 2012.
Det dödliga våldet ökade sedan återigen i början av 2010-talet. Tio år senare, i början av 2020-talet, var antalet som avlidit som en följd av dödligt våld cirka 12 per miljon invånare (se tabell 1). Sammantaget ökade alltså det dödliga våldet under åren 2010-2023. Men risken att råka ut för dödligt våld i Sverige var alltså större år 1990 än år 2023.
Frågan är vad som låg bakom 1990-talets minskning och 2010-talets ökning av det dödliga våldet?
För att förstå utvecklingen måste man titta närmare på de sammanhang i vilka det dödliga våldet utövats (se tabell 2 nedan). Här är statistiken tydlig.
En stor del av nedgången av dödligt våld efter år 1990 förklaras av en minskning av så kallade ”spontanbråk och dispyter”. Det kan handla om bråk i krogköer eller mellan kompisar som konsumerar för mycket alkohol och sedan börjar slåss. Dessutom halverades det dödliga våldet mot en partner och våldet inom familjer. Mycket av dessa förändringar förklaras, enligt många bedömare, av förändrade attityder till våld. Detta är alltså en positiv utveckling. Att antalet som dödas av en partner har halverats sedan början på 2000-talet är särskilt positivt.
Negativt är däremot ökningen av det dödliga våldet kopplat till uppgörelser i kriminella miljöer. Den stora uppgången för gängvåldet skedde under 2010-talet. En del av detta våld sker med skjutvapen, annat med kniv eller sprängningar. Det är våld som nästan alltid drabbar personer med kopplingar till kriminell verksamhet eller till deras anhöriga.
Det dödliga våldet i Sverige ökade alltså under 2010-talet. Med tanke på de senaste årens debatt måste vi dock, återigen, påpeka att risken att drabbas av dödligt våld i Sverige var som högst 1990. Detta gäller speciellt för majoriteten av svenskar – dvs för personer som inte är en del av ett kriminellt gäng eller som har familjekopplingar till en sådan miljö.
Har det dödliga våldet minskat under Tidö-regeringen?
Om man endast ser till åren 2024 och 2025 har det dödliga våldet återigen minskat. Och minskningen är betydlig. År 2025 dödades endast 8 personer per miljon invånare – alltså rekordlåga nivåer. För 2025 finns ännu ingen fullständig statistik om hur många av morden som skedde i kriminella miljöer – men mycket av minskningen beror på att skjutvapenvåldet minskat. Antalet sprängdåd ökade dock 2025. För 2026 verkar ytterligare en minskning av skjutningar vara på gång.
Är det Tidö-partiernas förtjänst att våldet minskat?
Tidö-regeringen vill ta på sig äran för våldsminskningen och pekar på att man genomfört flera lagändringar inom kriminalpolitiken. Det är dock ännu oklart vad den senaste minskningen beror på. Det finns ingen vetenskaplig utvärdering eller statistik som kan visa hur stor effekt lagändringarna har haft på skjutningar och dödligt våld. I en intervju med Sveriges Radio (3 juli 2026) säger polisens Alexander Wallenius att man lyckats låsa in ledargarnityret i flera av de kriminella gängen. Enligt Wallenius är det enbart Foxtrot-nätverket, de stora grupperingarna, som idag begår brott i hela landet.
Under det senaste decenniet har polisen ökat antalet anställda med 40 procent. En kartläggning av BRÅ visar att andelen uppklarade brott, trots detta minskat. Bland de grövsta brotten har dock andelen gripna gärningsmän ökat. Under 2025 greps misstänkta gärningsmän vid nästan alla skjutningar i landet. Detta beror enligt polisen på att man förbättrat sitt arbete vid skjutningarna. Det är dock ofta bara är utförarna av morden som grips – och inte beställarna.
En anledning till att många kriminella kunnat sättas i fängelse under de senaste åren är att man kunnat använda bevisning från krypterade kommunikationstjänster. Tjänsterna (Enchrochat, Sky ECC och ANOM) knäcktes av fransk och amerikansk polis i början av 2020-talet och gjorde att myndigheterna i flera länder kunde ta del av miljontals meddelanden mellan kriminella. Detta har sedan kunnat användas som bevisning – exempelvis när ledarna inom Dalen-nätverket ställdes inför rätta. I dagsläget har över 2200 fängelseår kunnat dömas ut på basis av information från de krypterade meddelandena.
En annan anledning till att skjutningar och dödligt våld minskat skulle kunna vara att kriget mellan olika gäng helt enkelt tagit en paus. Alla krig, inklusive gängkrig, tar ju slut någon gång.
Kort sagt: det dödliga våldet i Sverige har återigen sjunkit till låga nivåer under de senaste två åren. Ingen vet riktigt varför. Men det finns i dagsläget inga bevis för påståendet att Tidö-regeringens politik skulle vara orsaken till minskningen. Däremot finns andra sannolika förklaringar till minskningen av våldet.
De kriminella gängens inflytande på samhället
Även om risken för den genomsnittliga laglydiga medborgaren att drabbas av grovt eller dödligt våld har minskat betydligt idag jämfört med 1990, måste gängkriminaliteten tas på stort allvar. Detta framför allt då de kriminella gängen, delvis tack vare sitt våldskapital, lyckats tillskansa sig stor makt i vissa bostadsområden. Ett av de värsta exemplen på detta är en rapport från Göteborgs kommun som visade att det släktbaserade kriminella nätverket Ali Khan för ett antal år sedan kunde införa vad som, i praktiken, var ett utegångsförbud i flera förorter, som Hammarkullen och Hjällbo.
Polisen kartlägger, sedan tio år tillbaka, bostadsområden som man bedömer som ”utsatta” eller ”särskilt utsatta”. S.k. ”utsatta” områden kännetecknas av låg medelinkomst, hög arbetslöshet, öppen narkotikahandel, utpressning mot medborgare samt att kriminella nätverk ”skapar otrygghet och påverkar den sociala ordningen”.
I särskilt utsatta områden råder dessutom en utbredd tystnadskultur som gör att boende inte vågar vittna eller anmäla brott. I dessa områden har dessutom parallella strukturer vuxit fram som ”utmanar samhällets grundläggande funktioner”. Det kan handla om kriminella gäng eller islamistiska grupperingar.
I den kartläggning som gjordes av Polisen år 2025 säger man att antalet utsatta områden i stort sett är oförändrat jämfört med tidigare. Totalt sett lever cirka 500 000-700 000 invånare i de 65 utsatta bostadsområdena, varav ca 170 000 är under 18 år. Sammantaget menar polisen att antalet utsatta områden ligger på ungefär samma nivå som år 2019. Man ser en svagt positiv utveckling i tolv av de 65 områdena och en svagt negativ utveckling i fem områden.
Det är värt att notera att det bara är en liten minoritet av befolkningen i dessa områden som är kriminella. Enligt kartläggningen var 9 596 personer på olika sätt kopplade till de kriminella gängen i dessa områden år 2025 (ca 1,5 % av totalbefolkningen). Detta innebar en liten minskning från 2023 då 10 369 personer räknades som kriminella aktörer. Andra kartläggningar visar att totalt ca 17 500 personer bedömdes som aktivt gängkriminella år 2025 i hela landet. Polisen menar att antalet gängkriminella i hela landet ligger på en oförändrad nivå.
Totalt sett så har de kriminella gängens inflytande och personella styrka inte ha påverkats nämnvärt under de senaste åren. Detta trots att flera gängledare numera sitter bakom lås och bom. Tidö-regeringens ”hårda tag” verkar alltså inte ha påverkat dessa centrala delar av gängkriminaliteten.
Narkotikahandel
Inkomster från narkotika är en av de viktigaste inkomstkällorna för de kriminella nätverken. Frågan är om Tidö-regeringen har lyckats minska narkotikamissbruket och därmed försäljningsinkomsterna för gängen?
I flera undersökningar där man frågat svenskarna om de har använt narkotika under det senaste året har andelen minskat kontinuerligt sedan 2017, från ca 9 till 7 procent. Färre svenskar missbrukar alltså narkotika. En positiv tendens är att allt färre skolungdomar testat narkotika under de senaste fem åren.
Ett annat sätt att mäta narkotikaanvändandet är att analysera sönderfallsprodukter från narkotika i avloppsvattnet. Detta har gjorts på vissa orter och ger en annan bild. De visar att den totala konsumtionen av Amfetamin och Metamfetamin legat stabilt eller ökat under samma period. Mängden cannabis verkar ligga på en konstant nivå. Slutsatsen torde vara att färre personer missbrukar – men att de konsumerar mer narkotika.
CAN, centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, rapporterade år 2025 att tillgången på narkotika i Sverige är hög och att priserna är låga. Detta trots att polisens beslag av narkotika har ökat kraftigt de senaste åren. CAN:s slutsats är att narkotikamissbruket i Sverige ökat under 2000-talet.
Inte heller när det gäller narkotikaförsäljning verkar alltså Tidö-regeringens hårda tag ha fått någon avgörande effekt mot de kriminella nätverken och en av deras viktigaste inkomstkällor.
Kriminellt ointresse
I denna kartläggning har vi alltså tittat på utvecklingen vad gäller dödligt våld, narkotikahandel och gängens inflytande i utsatta bostadsområden. På inget av områdena har Tidö-regeringen kunnat visa upp några tydliga resultat i kampen mot de kriminella gängen.
Hur de kriminella gängen ska kunna bekämpas är inte ämnet för denna artikel. Men i Polisens rapport om utanförskapsområdena från 2023 finns en formulering som antyder vägen framåt: ”Lokalpolisområdenas beskrivningar av de kriminella strukturerna i de utsatta områdena visar att vägarna in i de kriminella nätverken har en tydlig koppling till boendemiljön, livsvillkoren och de kriminellas narkotikaverksamhet.”
Ska gängen kunna bekämpas räcker det alltså inte att låsa in gängledarna. Ska nyrekryteringen stoppas krävs också omfattande satsningar på att bekämpa arbetslösheten samt att rusta upp boendemiljöer och skolor i de utsatta områdena. Under de senaste fyra åren har dock Tidö-partierna varit ointresserade av den sortens åtgärder – ett nästan kriminellt ointresse.