S och SD största förlorarna

Valresultatet innebar att inget block egentligen vann valet. Efter valet firade Socialdemokraterna valsegern – samtidigt som partiet gjorde sitt sämsta val på 118 år. Att S-blocket ändå blev större än Tidöpartierna beror på att Socialdemokraternas samarbetspartier V, MP och C har gått framåt samtidigt som Sverigedemokraterna backar. Här Veckans Nyheters första kommentar till valet.

Socialdemokraternas katastrofval

Även om Socialdemokraterna sannolikt leder nästa regering var partiet en av valets två stora förlorare. S har förlorat nästan 70 000 väljare sedan 2022 och backar i 267 av Sveriges 290 kommuner. Procentuellt är valresultatet S sämsta sedan 1908 – vilket var innan den allmänna rösträttens införande i Sverige.

I grunden handlar S tillbakagång om att partiet inte förmått att presentera något egentligt eget politiskt alternativ till Tidöregeringen. S har istället anpassat sig till de borgerliga partierna och tagit över stora delar av deras politik. Ett exempel är skattepolitiken. Under många år förde S fram parollen ”välfärd före skattesänkningar”, både på riksplanet och i landets alla kommuner. På S-kongressen 2017 antogs ett dokument som högtidligt deklarerade att ”skattesänkar-eran i svensk politik är över”. Men så blev det inte. Åren 2018-2022 genomförde Stefan Löfvens regering skattesänkningar på ca 70 miljarder. Under Magdalena Anderssons ledning accepterar S alla tidigare genomförda jobbskatteavdrag – och föreslår även egna skattesänkningar ”för vanligt folk”.

Anpassningen till de borgerliga har även skett på fler områden. S har gett upp sitt motstånd mot Nato och är med på den väldiga utvidgning av militärbudgeten som alla riksdagspartier var överens om i försvarsbeslutet i juni 2025. I frågan om brottsbekämpning har S tagit över stora delar av Tidöregeringens auktoritära politik, som exempelvis sänkningen av straffbarhetsåldern till 14 år. I ett dokument som partiet senare förnekade existensen av förespråkade S att 6-12-åringar skulle ”punktmarkeras” med hjälp av ”digital fotboja”!

Till detta kommer svårigheterna för S att skapa enighet inom sitt regeringsalternativ. Centerpartiet har länge vägrat att sitta i en regering tillsammans med Vänsterpartiet. V, å sin sida, har kongressbeslut på att de ska fälla varje regering som partiet självt inte sitter i. Ovissheten kring ”vem som tar vem” innebar att vissa S-väljare taktikröstade på något av samarbetspartierna (V, MP eller C) i syfte att markera i vilken riktning de anser att S ska röra sig politiskt.

Sverigedemokraternas tillbakagång

Valets andra stora förlorare var Sverigedemokraterna, som backade för första gången någonsin i ett riksdagsval. SD förlorade nästan 150 000 väljare sedan 2022 och backade i hela 286 av 290 kommuner. I Stockholm, Värmland, Västra Götaland och Örebro tappade partiet var femte väljare. Anmärkningsvärt är att SD även tappade stort i sina traditionella styrkefästen i Skåne och Blekinge.

Enligt SVT:s vallokalsundersökning backade SD också kraftigt bland unga väljare. Stödet för SD bland 18-21-åringar har minskat från 22 procent i förra valet till 15 procent i detta val. SD backar också bland arbetarväljare – från 29 procent till 25 procent (SVT Valu).

SD:s tillbakagång beror bland annat på att partiet gått från att vara ett ”missnöjesparti” i opposition till att agera stödparti åt en moderatledd regering. SD har även tagit plats vid köttgrytorna i en rad kommuner och regioner. Med detta har följt att partiet svikit många av sina vallöften. En bidragande faktor till att SD har backat i Skåne beror exempelvis på att partiet utgjort en del av regionstyret som varit ansvarigt för nedskärningar inom sjukvården.

SD har svikit viktiga vallöften även på riksplanet. Inför valet 2022 lovade Jimmie Åkesson att SD inte skulle acceptera försämringar av a-kassan. Åkesson hotade t.o.m. att fälla regeringen i ett sådant läge. Så sent som den 7 mars 2023 sa SD:s arbetsmarknadspolitiske talesperson Magnus Persson följande: ”Nivån på a-kassan är inte förhandlingsbar” (Arbetet). Men när det kom till kritan var Tidösamarbetet viktigare än vallöftena. De nya a-kasseregler som infördes den 1 oktober 2025, med stöd av SD, drabbar främst lågavlönade och långtidsarbetslösa genom kraftigt sänkta ersättningar. Och bland dessa grupper finns många av SD:s väljare.

Frågan är hur tillbakagången påverkar SD – som aldrig tidigare backat i ett riksdagsval. Jimmie Åkesson har hållit en låg profil sedan valdagen och enligt uppgifter i media ska han ”ta en paus” som partiledare. Samtidigt har vissa SD-företrädare fört fram allehanda konspirationsteorier kring varför partiet backade. Partiets starke man i Dalarna, Kent Ekeroth, var tidigt ute och hävdade att Tidöpartiernas nederlag berodde på att det utfärdats över 200 000 nya svenska medborgarskap under den gångna mandatperioden – och att dessa nya medborgare har röstat på S, V och MP. Även riksdagsledamoten Tobias Andersson (SD) anslöt sig till denna ”teori”. Men ingen konspirationsteori kan bortförklara det faktum att SD svikit en rad vallöften – både lokalt och på riksplanet – vilket gjort att partiet förlorat över 150 000 väljare.

Valets vinnare?

Alla övriga partier gick framåt jämfört med valet 2022. Liberalerna lyckades hålla sig kvar i Riksdagen efter att ha bönat och bett på sina bara knän om att få stödröster. Samtidigt backade partiet i en rad kommuner och regioner. Partiet åkte bland annat ur regionfullmäktige i Region Jönköping, Kronoberg, Uppsala och Värmland. L finns därmed endast kvar i åtta av 21 regioner i landet.

Vänsterpartiet ökade mest när det gäller antalet väljare. Partiet fick drygt 130 000 fler väljare än 2022. Ökningen beror delvis på att partiet gjorde en omfattande satsning i utsatta områden och förorter till storstäder, vilket gjorde att de av många uppfattades som det enda partiet som brydde sig om människorna som bor i dessa områden.

Även Moderaterna gick framåt och fick över 100 000 fler röster än 2022. Den största segern för M var att partiet återigen blev större än Sverigedemokraterna och därmed återtar positionen som största oppositionsparti i riksdagen.

Vad händer nu?

Ulf Kristersson (M) meddelade den 17 september att han avgår från posten som statsminister. Magdalena Andersson har, i skrivande stund, misslyckats med sitt första försök att bilda regering.

Vänsterpartiets kongress har beslutat att de tänker fälla varje regering som V inte ingår i. Samtidigt har partiet inte ställt några egentliga politiska krav. Istället har V vänt ut och in på sig självt för att anpassa sig politiskt till den politik som en S-ledd regering kommer att bedriva. Vi syftar bland annat på att V ingick i försvarsöverenskommelsen från 2025 som innebär att Sveriges militärutgifter ska öka kraftigt och uppgå till 3,5 procent av BNP år 2030 – i enlighet med Donald Trumps önskemål. Under valrörelsen meddelade Nooshi Dadgostar dessutom att V inte kommer att riva upp några av de auktoritära förslag som Tidöregeringen infört inom kriminalpolitiken, som sänkningen av straffbarhetsåldern till 14 år.

Centerpartiet, å sin sida, vägrar att sitta i samma regering som Vänsterpartiet. I en partiledarutfrågning före valet sa partiledaren Elisabet Thand Ringqvist att hon hellre går till extra val än bildar regering med Vänsterpartiet, som hon anser vara ett ”ytterkantsparti”. Thand Ringqvist vill istället ha en ”mittenregering” baserad på S, MP, C och KD. Men ett sådant samarbete kräver stöd från minst ett parti till – sannolikt Liberalerna. Men att Liberalerna plötsligt skulle byta block efter att ha räddats kvar i riksdagen enbart tack vare stödröster från övriga Tidöpartier är mycket osannolikt.

Mot denna bakgrund kommer regeringsbildningen sannolikt att dra ut på tiden. Dessutom kompliceras saker och ting nu ytterligare av att Riksenheten mot korruption utreder ett misstänkt valfusk i Dalarna rörande en av Vänsterpartiets nyvalda riksdagsledamöter. Misstänkt valfusk involverande V utreds även i Järvaområdet i Stockholms kommun.

Förbered för strid mot nedskärningar – för jobb

Vi vill därför avsluta genom att upprepa vad vi skrev innan valet: Även om Magdalena Andersson lyckas skapa ett regeringsunderlag som kan få igenom en budget i riksdagen så måste vi vara beredda på att ta strid mot nedskärningar och för fler jobb. Andersson är sannolikt den mest högervridna partiledare som Socialdemokraterna någonsin har haft. Till detta kommer att Centerpartiet är Sveriges mest fackföreningsfientliga parti som vill genomföra nya skattesänkningar och bevara karensavdraget.

Vi vill också påminna om att alla åtta riksdagspartier – inklusive S, V och MP – fattade ett enigt beslut om att öka försvarsutgifterna till hela 3,5 % av BNP till år 2030. Detta var i juni 2025. Och alla dessa riksdagspartier är redo att öka utgifterna med ytterligare 1,5 % (i form av bredare satsningar för det civila försvaret) om NATO enas om detta. Samt att låna uppemot 300 miljarder för att klara denna upprustning! Innebörden är att de pengar som borde gå till stora satsningar på bland annat sjukvård och äldreomsorg nu istället går till en historiskt snabb militär upprustning.

Det är mot denna bakgrund som vi uppmanar våra läsare att förbereda sig för att ta strid mot nedskärningar och för jobben under de 1460 dagarna fram till nästa val.

Artikeln uppdaterades den 13 oktober 2026