År 2018, under Donald Trumps första presidentperiod, lägger affärsmannen Ronald Lauder fram ett sällsamt förslag rörande Grönland i ett privat samtal till sin själsfrände Trump.
Ronald Lauder är arvtagare till kosmetikaimperiet Estée Lauder Companies och ingår i den krets av miljardärer som Trump knutit till sig. Lauder hade studerat de möjligheter som en smältande polaris ger när det gäller exploateringen av nya fyndigheter av främst sällsynta jordmetaller, viktiga för modern datorhårdvara. Därför borde USA ta kontrollen över Grönlands tillgångar. Lauder resonerade att Grönland visserligen utgör danskt territorium, inte desto mindre med ett betydande självstyre, men att Danmark är ett litet land som skulle få det svårt att värja sig mot amerikanska krav.
Ett år senare kungjorde Trump att USA ville köpa Grönland av Danmark – ”en storartad fastighetsaffär”. Detta hävdade han var nödvändigt utifrån USA:s försvars- och geopolitiska intressen. Erbjudandet avvisades av de danska och grönländska regeringarna. För Trumps anhängare var detta en fråga de aldrig hört talas om. De visste ingenting om Grönland och få kunde ens peka ut det på kartan.
För grönländarna var det ett obehagligt förslag. De ville ha ett självständigt Grönland, men var ekonomiskt alltför beroende av Danmark för att ta det steget. Kontroll över de mineralfyndigheter som tinade fram ur den grönländska isen skulle kunna förverkliga strävan mot eget oberoende land. Det var tydligt att Trump såg mineralfyndigheterna som strategiska tillgångar för amerikansk industri och inte för grönländarna att bestämma över.
Sedan Trump återigen tillträdde som president har han återkommit till Grönlandsfrågan med ömsom hotelser, varningar och lockande löften. Han har hotat med tullar på 10 – 25% för Danmark och de länder som motsätter sig ett övertagande av Grönland. Han har hotat att dra tillbaka USA:s trupper i Europa. Gång på gång har han sagt att han inte vill utesluta militärt våld och annektering för att sedan ta tillbaka hotet och därefter återuppta det.
Vid ett tillfälle ville Trump skicka ett lasarettsfartyg till Grönland eftersom ”befolkningen var sjuka och försummade”. I januari 2026 framkom att man i Vita Huset diskuterade att ge varje grönländare en klumpsumma på mellan 10 000 och 100 000 USA-dollar om Grönland förklarade sig självständigt från Danmark och band ihop sig med USA. Men Danmark täcker varje år mellan en tredjedel till hälften av den grönländska budgeten. Tillsammans med den danska statens utgifter för Grönlands sjukvård, polis, rättsväsende, subventionerade bostäder, m.m blir det varje år mer än Trumps engångssumma. Grönländarna är inte beredda att schackra bort skolor, fri sjukvård och annan välfärd för en påse glaspärlor.
Grönländarna har under det danska styret dragits med stora sociala problem med utbredd fattigdom, arbetslöshet, hemlöshet, våld och depressioner. Ett tag hade Grönland världens högsta självmordsfrekvens och under 1950-talet till och med 1980-talet var alkoholkonsumtionen också i världsklass. Sedan dess har alkoholkonsumtionen mer än halverats, men trots det är missbruk av alkohol och cannabis ett folkhälsoproblem. Depressioner och mental ohälsa är vanligt i små isolerade grönländska samhällen där bristen på psykologer, socialarbetare och familjehem är akut. Danmark har under de senaste decennierna gjort insatser på Grönland för att avhjälpa dessa problem. Även om insatta resurser är otillräckliga är grönländarna fullständigt medvetna om att amerikansk hälso- och sjukvård samt övriga välfärdsförmåner är så undermåliga att de fattiga inuiterna skulle kastas hundra år bakåt i tiden i ett sådant system. De boende på Grönland är livrädda för att hamna under amerikanskt herravälde och därför är Danmark än så länge ett bättre alternativ – trots allt.
Avtal undertecknat
Efter en intensiv period av högljudda amerikanska hotelser slöts så ett avtal mellan USA, Danmark och Grönland den 22 september. Avtalet har i europeiska media beskrivits som danska låtsaseftergifter för att tillfredsställa Trumps ego, men att det inte förändrar något med avseende på Grönlands status. USA har en militärbas på Grönland och vill bygga två till. Och enligt ett avtal från 1951 har redan USA rätten att bygga fler baser efter överläggningar med Danmark, som sedan länge förklarat sig villigt att gå med på en sådan begäran.
Men även om det nya avtalet inte omöjliggör en oberoende grönländsk stat eller innehåller skrivningar om total amerikansk kontroll, går det utanför det gamla avtalet från 1951 och bör inge oro för Grönlands framtid. Till skillnad från 1951 års avtal kan USA, i och med det nya avtalet, bygga baser och andra militära installationer utan att rådfråga danska eller grönländska myndigheter. Bara när det gäller detaljer om genomförandet kan Grönland/Danmark konsulteras. USA kan även invända mot nya civila byggnationer, ny infrastruktur, ändrad markanvändning och liknande om dessa anses ligga inom militära basers eller installationers närhet.
I 1951 års avtal var USA tvunget att förhandla med Danmark om reglerna för militära förflyttningar över land, luft eller vatten mellan baserna. I det nya avtalet får USA fritt förflytta sig, även under vatten, utan att ens anmäla förflyttningen. 1951 års avtal var ett NATO-avtal men nu är det ett amerikanskt avtal som gäller för all framtid även om NATO skulle upphöra.
Men den nya avtalspunkt som mest påfallande underordnar Grönland gentemot USA är den som ger USA vetorätt mot avtal som sluts med stater och investerare från länder utanför NATO i vad USA bedömer som aktiviteter i känsliga områden, tillgång till icke-officiell information, inskränker USA:s kontroll och liknande. Detta hotar omedelbart en stor turistsatsning med indiska investerare i staden Ilulissat, där en internationell flygplats byggs och turismen redan mångdubblats. USA:s påtryckningar redan innan det nya avtalet undertecknades tvingade även bort kinesiska investerare i Ilulissat. Det är högst troligt att denna paragraf kommer att användas för att ensidigt gynna amerikanska företag och stoppa andras under vaga hänvisningar om hot mot USA:s säkerhet.
Under konflikten med Venezuela, där Trump lät kidnappa president Maduro och hans fru, kunde Trump i hemlighet köpa Maduros egen regering, mot kontroll över Venezuelas olja. Tillsammans med militärt våld, som t ex bombningar av fiskebåtar, ingår mutor av enskilda makthavare i de länder eller organisationer som Trump är i konflikt med. Det finns starka misstankar om att även vissa höga politiker och affärsmän på Grönland är mottagliga för mutor i sitt eget intresse.
Danska Weekendavisen har avslöjat att den tidigare nämnde miljardären Ronald Lauder köpt ett hus för 8,1 miljoner kronor i centrala Nuuk (Grönlands huvudstad) och skänkt det till den tidigare grönländske ministern Jørgen Wæver Johansen. Trumps bundis Ronald Lauder är en del av investeringsgruppen Greenland Development Group, som vill investera i utvinning av kritiska mineraler, sällsynta jordartsmetaller, hamnar, vattenkraft, datacentra och mycket annat på Grönland. Just sådana frågor hanterades ofta av Johansen under hans olika ministerperioder. Och nu får han ett hus där amerikanska affärsmän kan bo och träffas under sina Grönlandsvistelser.
Att Lauder lyckats köpa hus på Grönland där en ny lag förbjuder utländska köp av grönländsk egendom såvida det inte gäller personer som bott på Grönland och betalat skatt under två år är en sak. Men det som får denna affär att lukta illa är det faktum att Johansen är gift med Vivian Motzfeldt som var utrikesminister fram till den 13 mars 2026. Från januari till mars 2026 satt Motzfeldt med i den grönländska förhandlingsgrupp som började förhandla med USA om ett nytt avtal. Även om hon inte tillhörde den regering som slutligen skrev under avtalet i september, bör hennes påverkan på avtalets utformning ha varit betydande. Sedan tidigare har det avslöjats att tre amerikanska Trumpnära affärsmän – Drew Horn, Thomas Dans och Chris Cox – bedrivit hemliga påverkansoperationer på Grönland. Dessa var så allvarliga att USA:s chargé d’affaire blev inkallad av dåvarande danske utrikesministern.
Trump har sagt upp avtal med andra länder som han själv varit med och skrivit under. Militärt våld och bestickning är i hög grad medel som den amerikanska staten och företag använder utan att blinka. Att då tro att Grönlandsavtalet säkrar Grönlands oberoende och framtida status som ett eget oberoende land är i det närmaste naivt. Tusentals tungt beväpnade amerikanska soldater marscherar fritt omkring över hela ön och USA har ett avgörande inflytande över Grönlands utrikeshandel. Resurssvaga Grönland har bara 57 000 invånare och Danmark är ett litet land på 6 miljoner invånare. Därför har Trumpregimen ansett det enkelt att hota och muta sig fram på Grönland. Detta är i och för sig inget nytt i amerikansk utrikespolitik, men det är en uppskalning av dessa metoder och det sker öppet utan försök att dölja eller tona ner det.
Den nutida kapitalismen är varken, som dess förespråkare framhåller, en garant för demokrati eller ens vilar på en fri marknadsekonomi då priserna sätts utifrån omfattande tullar, militära hot och aktioner samt mutor. Högerauktoritära regimer och miljardärer, med tillgångar som små och medelstora nationer, samarbetar i denna nya världsordning. Detta ställer högre krav på att även arbetarrörelsen internationellt aktivt samarbetar även på gräsrotsplanet, kompromisslöst och med hårdföra aktioner, för att trycka tillbaka denna utveckling. Det är vad Grönland lär oss.