Mellanårsvalen i USA den 3 november innebar ett stort nederlag för president Donald Trump och Republikanerna. Detta måste ses som ett uttryck för det växande missnöjet mot Trumps politik, bland annat mot dennes självvalda krig mot Iran.
Valet innebar ett verkligt jordskred till Demokraternas fördel. Inför valet hade Republikanerna majoriteten i kongressens båda kammare, Representanthuset och Senaten. Nu har istället Demokraterna majoritet i båda kamrarna. Av de 425 platser som i skrivande stund är avgjorda i Representanthuset har hela 256 tillfallit Demokraterna. Republikanerna har endast fått 169 platser.
Medan många bedömare hade räknat med att Demokraterna skulle vinna majoritet i Representanthuset var prognoserna inte lika säkra vad gäller Senaten. Men när rösterna är räknade i alla delstater utom Alaska har Demokraterna fått 55 platser och Republikanerna endast 44. Republikanerna har även lidit stora nederlag på delstatsnivå, och förlorat kontrollen över flera viktiga delstater.
Republikanskt nederlag i Texas
Särskilt anmärkningsvärt är Republikanernas nederlag i USA:s näst folkrikaste delstat Texas. Texas har länge varit ett starkt fäste för Republikanerna. Vi får gå 50 år bakåt i tiden för att hitta den senaste gången en demokratisk presidentkandidat fick en majoritet av rösterna i Texas (Jimmy Carter 1976). I årets val förlorade Republikanerna en av sina två senatsplatser, guvernörsposten samt sin tidigare majoritet i en av delstatsparlamentets två kammare.
I Mississippi, i den ”djupa Södern”, vann en demokratisk senatskandidat för första gången sedan 1982. I Kansas blev en demokratisk kandidat vald till Senaten för första gången sedan 1932!
Republikanerna tappade stöd bland breda grupper
En viktig faktor bakom Trumps seger i presidentvalet 2024 var att han gick framåt inom nya väljargrupper. Det handlar bland annat om personer med latinamerikanskt ursprung, svarta män, unga män (under 30) och låginkomsttagare. Dessa har dock i stor utsträckning återvänt till Demokraterna i mellanårsvalen.
Republikanerna har även tappat stort bland grupper som inte svängt nämnvärt i sina partisympatier de senaste valen. Ett exempel är gruppen vita väljare utan högskoleexamen. 66 procent av dessa röstade på Trump och Republikanerna 2024. I mellanårsvalen röstade fortfarande en majoritet av dessa på Republikanerna, men stödet hade nu minskat till 59 procent. Partiet har även förlorat stöd bland vita väljare med högskoleexamen och bland medelinkomsttagare.
”Mellanårsvalens förbannelse”
Sedan andra världskriget har den sittande presidentens parti förlorat mandat i Representanthuset i 19 av 21 mellanårsval. Detta brukar kallas för ”The midterm curse” (”Mellanårsvalens förbannelse”). Det handlar om att väljarna i viss utsträckning ”straffar” den sittande presidenten genom att rösta på det andra partiet på grund av missnöje över utvecklingen (t.ex. försämringar av ens egen ekonomi). Omfattningen av Republikanernas nederlag i årets val kan dock inte enbart förklaras av ”The midterm curse”.
Valresultatet speglar ett utbrett missnöje mot Trump. Presidentens popularitet har sjunkit till rekordlåga nivåer under de senaste månaderna. Enligt olika opinionsinstitut anser bara runt en tredjedel av amerikanerna att Trump gör ett bra jobb. Viktiga orsaker till missnöjet mot Trump är de höga priserna på t.ex. mat och boende samt kriget mot Iran och dess konsekvenser (bl a höjda bränslepriser). Enligt flera opinionsmätningar anser dessutom en majoritet av amerikanerna att Trump utnyttjar presidentämbetet för egen vinning.
Enligt väljarundersökningar som utförts av institutet SSRS rankar amerikanerna ekonomin som den viktigaste frågan (39 procent). På andra plats kommer demokratins ställning (33 procent). I samma mätningar ansåg ungefär två tredjedelar att Trumps politik haft en negativ inverkan på ekonomin, där importtullarna och kriget mot Iran utgör viktiga inslag.
Demokraterna kan inte lösa USA:s problem
Demokraternas framgångar i mellanårsvalen kommer att ses som en lättnad för många amerikaner. Och i vissa avseenden kan det innebära en verklig lättnad, t.ex. i frågan om abortlagstiftning. Men i grunden är Demokraterna och Republikanerna två partier som båda representerar ”Big Business”.
Oavsett vilket av partierna som styr är det alltid intressena hos banker och storföretag som kommer att gå före intressena hos arbetare och låginkomsttagare, samt klimat och miljö. De förhoppningar som Republikanernas nederlag har väckt bland vissa grupper riskerar därför att grusas. Diskussioner måste föras om skapandet av ett amerikanskt arbetarparti, baserat på fackföreningsrörelsen, med ett demokratiskt socialistiskt program som kan utmana de båda ”Big business”-partierna.
