Donald Trump har, under det första året av sin andra presidentperiod, ibland framstått som att han kunnat göra precis som han vill. Men under de senaste månaderna har motgångarna börjat hopa sig. Det reser frågan: Har Trump passerat sitt bäst före-datum? Vi redogör här för de viktigaste motgångarna.
1. Trumps tullar underkänns av Högsta Domstolen
Den 20 februari underkände USA:s högsta domstol Trumps tullar med röstsiffrorna 6-3. Tullarna infördes med stöd i en lag som kallas International Emergency Economic Powers Act (IEEPA). Domstolen menar att denna lag ger presidenten makten att ”reglera import”. Däremot ger den inte presidenten makten att införa nya skatter – och i USA räknas tullar in under skatter. Enligt den amerikanska konstitutionen (grundlagen) är det endast Kongressen som har rätt att besluta om skatter, inklusive tullar. Alltså: Trump fick varken införa tullarna enligt lagen IEEPA eller enligt konstitutionen.
Därmed stoppades tullarna och de 175 miljarder dollar som dittills hade samlats in skulle betalas tillbaka till de importerande företag som betalat dem.
Trump kontrade blixtsnabbt med att införa tillfälliga importtullar på 10 procent i enlighet med en annan lag (Section 122 i Trade Act of 1974). Dessa får dock inte överskrida 15 procent och gäller i max 150 dagar. Därefter krävs godkännande av kongressen för att de ska förlängas.
2. Proteströrelsen mot ICE i Minnesota och runt om i USA
I december förra året satte Trump-administrationen in hela 3000 man från migrationspolisen ICE i delstaten Minnesota och dess största stad Minneapolis. Detta väckte redan från början protester bland de boende bland annat i Minneapolis. När ICE senare sköt ihjäl två amerikanska medborgare som deltog i protesterna, Renée Good och Alex Pretti, växte protesterna i styrka och spred sig även till uppåt 250 orter i nästan alla amerikanska delstater. Bara i Minneapolis har tiotusentals demonstrerat.
De omfattande protesterna fick Trump att först byta ut chefen för insatsen i Minnesota. Sedan meddelade den nye chefen att operationen avbryts och ICE-agenterna dras tillbaka. Slutligen har Trump även avskedat Kristi Noem från positionen som chef för Inrikessäkerhetsdepartementet (Department of Homeland Security) som ansvarar för ICE.
3. Angreppet mot Venezuela skapade motsättningar inom Republikanerna
Strax efter USA:s angrepp på Venezuela, då president Nicolas Maduro med fru kidnappades och transporterades till USA, skedde ett litet uppror mot Trump bland republikanerna i Senaten. Fem republikanska senatorer röstade med demokraterna för att Senaten skulle ta ställning till om ytterligare militära insatser i Venezuela måste godkännas av kongressen. I den slutliga omröstningen följde republikanerna partilinjen – men genom sitt agerande hade de markerat sitt missnöje mot presidenten.
4. Vanligt folk har inte fått det bättre i USA under det år som Trump varit president
En stor del av Trumps valkampanj gick ut på att han lovade amerikanska arbetare att de skulle få det bättre än under Joe Biden. Under Bidens tid som president steg bland annat inflationen kraftigt. Även om inflationen nu har minskat sedan toppnoteringen på 9,1 procent i mitten av 2022 har många amerikaner fortfarande en svår ekonomisk situation. De förbättringar som Trump menar att han gjort av ekonomin återspeglas inte i vanliga amerikaners dagliga kamp för att kunna betala räkningarna.
Även om inflationen minskat så har exempelvis matpriserna fortsatt att stiga. Likaså kostnader för bland annat barnomsorg.
Både arbetare och människor som tillhör vad man skulle kunna kalla för den ”välmående medelklassen” har tvingats ta svåra beslut. Det kan handla om att skjuta upp sin pension, vänta med att skicka barnen till college eller att dra ned på matutgifter. Vissa har tagit ett andra eller till och med ett tredje jobb för att hålla sig över vattenytan. I januari i år hade 8,6 miljoner amerikaner mer än ett jobb.
5. Epstein-filerna
Jeffrey Epstein dömdes redan 2008 för att ha utnyttjat minderåriga flickor för prostitution. Han tog livet av sig när han satt häktad 2019, misstänkt för att ha utgjort en central persion i en omfattande traffickinghärva involverande unga flickor. Epstein och Donald Trump började umgås privat under 1980-talet och bröt med varandra under 00-talet. När nu dokumenten från förundersökningen mot Epstein offentliggörs har miljontals människor i hela världen fått en inblick i den dekadenta och depraverade värld som delar av världens eliter lever i.
Trumps namn förekommer på ungefär 4 500 sidor i Epstein-filerna. Det har dessutom framkommit att Justitiedepartementet, sannolikt på Trumps order, har gallrat ut en rad dokument som handlar specifikt om Trump.
6. Mellanårsvalen – ett framtida bakslag?
I november hålls det val till kongressens båda kammare – senaten och representanthuset. Representanthuset har 435 platser och alla dessa väljs om i höst. Enligt både opinionsinstitut och bettingfirmor finns det kraftiga indikationer på att republikanerna kan komma att förlora den lilla majoritet de har i representanthuset idag. Vadslagningsbyrån Kalshi gör bedömningen att demokraterna tar 230 platser och republikanerna tar 199 platser (6 platser är för osäkra att bedöma). När det gäller senaten är det endast en tredjedel av ledamöterna som väljs i år, och här väntas republikanerna att även fortsättningsvis behålla sin majoritet.
Sammanfattningsvis: Trump är inte ostoppbar. Tvärt om. Han har råkat ut för en lång rad bakslag. Och det är inte omöjligt att bombningarna av Iran också kan komma att slå tillbaka mot Trump. Det som däremot talar för Trump är bristen på en verklig opposition. Demokraterna är också ett parti för Big Business. När Biden blev president fortsatte han på i stort sett samma politiska linje som Trump. Därför är behovet av att bygga ett tredje politiskt alternativ i USA skriande – ett alternativ som kan utgöra grunden för ett amerikanskt arbetarparti.