Danska valet ett bakslag för Socialdemokraterna

Valet till den danska motsvarigheten till riksdagen, Folketinget, blev ett bakslag för de tre regeringspartierna Socialdemokraterna, Venstre och Moderaterne.

I det danska valsystemet är det statsministern som bestämmer när valet ska hållas. Den socialdemokratiska statsministern Mette Frederiksen utlyste valet strax efter den så kallade ”Grönlandskrisen”, då USA:s president hotade att ta över ön – även med militära medel om så behövdes. Frederikssen och utrikesministern Lars Løkke Rasmussen (ledare för Moderaterne) ansågs ha visat prov på ett resolut och bestämt ledarskap i denna kris.

I lokalvalen 2025 backade alla tre regeringspartierna och Socialdemokraterna led ett historiskt nederlag i Köpenhamn, där partiet styrt under 100 år. Frederiksen noterade att Grönlandskrisen innebar att opinionssiffrorna ökade för Socialdemokraterna och utlyste därför valet vid en tidpunkt som hon ansåg vara gynnsam för partiet. När rösterna räknats visade det sig istället att Socialdemokraterna förlorat en femtedel av sina väljare och gjort sitt sämsta val sedan 1903. Trots detta har Mette Frederiksen sagt sig vara beredd att regera vidare.

För att få majoritet i Folketinget krävs 90 mandat. Sett till antalet mandat har Socialdemokraternas block i Folketinget, det så kallade ”röda blocket”, fått 84 mandat. Det ”blåa blocket”, som består av borgerliga partier och traditionellt leds av Venstre, får tillsammans 77 mandat. Inget av de två traditionella blocken ser därför ut att kunna bilda regering på egen hand. Moderaterne beskriver sig själva som ett mittenparti som inte tillhör något av blocken. Partiet fick 14 mandat och utgör därför vågmästare inför regeringsbildningen. Det som talar för att Frederiksen ändå kan komma att behålla regeringsmakten är att det borgerliga blocket är splittrat.

Den traditionella partiledardebatten på valnatten blev inställd då elva av de tolv partierna tackat nej. Detta kommenterades syrligt av danska TV2:s politiska kommentator:
– Valresultatet kommer sannolikt bli så grumligt och komplicerat att partiledarna inte vill sitta och binda sig till något klockan två på morgonen som de kommer att ångra nästa dag…

Den största valframgången fick invandringskritiska högerpartiet Dansk Folkeparti (som liknar svenska SD). Partiet ökade från 2,6 till 9,1 procent. Detta är dock fortfarande långt ifrån de 21,1 procent som partiet fick 2015.

Valresultatet i Folketingsvalet borde utgöra en varning för de svenska Socialdemokraterna att inte flirta med idén om att regera ihop med Moderaterna. Men att Magdalena Andersson skulle ta till sig denna varning är föga troligt. Målet för svenska S verkar vara regeringspositionerna – framför allt. Inte helt olikt sin danska motsvarighet.