Den 13 april presenterade Tidöregeringen sin vårbudget. Majoriteten av de 7,7 miljarder som satsas i budgeten är tidsbegränsade på ett sådant sätt att de upphör månaderna efter valet. Sällan har en vårbudget haft en sådan tydlig prägel av rent valfläsk.
De största delarna av vårbudgeten, 5 miljarder kr, utgörs av ett tillfälligt elstöd till hushållen samt av sänkt skatt på drivmedel. Sänkningen av skatten på bensin och diesel ska gälla under perioden 1 maj – 30 september och innebär en krona lägre kostnad per liter. Villaägare kan få minskade utgifter på ca 1500 kr per år, beroende på elförbrukning och i vilket elprisområde man bor i. Även några av satsningarna på välfärden är av tillfällig karaktär. Totalt 375 miljoner satsas på sommarbemanning inom sjukvården samt sommarjobb för ungdomar. Vårbudgeten utgörs till 70 procent av tillfälliga utgiftsökningar som till stor del infaller månaderna innan valet. Detta är extra tydligt när det gäller den tillfälliga sänkningen av skatten på bensin och diesel.
I övrigt består budgeten av mindre satsningar på bland annat en elbilspremie, subventioner till Gotlandstrafiken, tillskott till Esrange i Kiruna, skolsatsningar och ett vaccinationsprogram för äldre.
En fråga som måste ställas är vilken indirekt effekt som vårbudgeten kommer att få för svenskarna genom budgetens inverkan på samhällsekonomin? För att besvara denna fråga behöver man göra vissa jämförelser. Regeringen lovar bland annat att satsa 130 miljoner på språkfrukost och fler läroböcker. Det kan låta som en rejäl satsning. Men om man slår ut de 130 miljonerna på landets 290 kommuner blir bilden en annan. Kostnaden för grundskolan i Sveriges alla kommuner uppgick till totalt 159 miljarder år 2024. Regeringens tillskott utgör därmed 0,8 promille av kommunernas totala kostnader för grundskolan – alltså inte ens felräkningspengar!
Om man jämför budgeten med hela den offentliga ekonomin blir bilden ungefär densamma. Statens totala utgifter är ca 1 500 miljarder kronor. Vårbudgetens 7,7 miljarder utgör endast ca 5 promille av detta.
En annan svaghet i vårbudgeten är regeringens tillväxtprognoser. Man räknar med att BNP ska växa med 2,8 procent under 2026. Detta är grunden för budgeten och vad som skulle krävas för att budgeten inte ska gå med underskott. Efter USA:s och Israels bombningar mot Iran, och Irans efterföljande blockad av Hormuzsundet, är det få ekonomer som tror på denna siffra. EU:s ekonomikommissionär varnar för att tillväxtprognoserna inom EU måste skrivas ned kraftigt om kriget fortsätter. Faktum är att finansminister Elisabeth Svantesson, i budgetdebatten, erkände att inte ens hon själv tror på sina egna tillväxtsiffror.
Till sist måste regeringens budgetar, alltså både höst- och vårbudgeten, jämföras med de behov som finns i samhället. När det gäller arbetslösheten ligger Sverige kvar bland de tre länderna inom EU som har högst arbetslöshet (detta enligt Eurostat). Nästan 500 000 människor står utanför arbetsmarknaden. Detta motsvarar 8,8 procent av befolkningen i arbetsför ålder (SCB februari 2026). Arbetslösheten utgör en av de viktigaste faktorerna bakom de problem med integrationen som främst drabbat de som anlänt till Sverige som flyktingar. Det innebär också att många unga har svårt att få ett första jobb, få råd att flytta hemifrån och påbörja ett självständigt liv.
I höstbudgeten, som presenterades i oktober 2025, fanns inga substantiella satsningar på att öka antalet jobb inom exempelvis sjukvård eller skola. Inte heller fanns där några kraftfulla satsningar på byggande av bostäder eller upprustning av väg- och järnvägsnät. Regeringen och SD satsade istället sitt krut på skattesänkningar (som nästan alltid gynnar de med högst inkomster), militärutgifter och rättsväsendet (fler poliser och fängelser). Inte heller i vårbudgeten finns några satsningar för att få ned arbetslösheten, vilket påpekats av bland annat fackförbundet Unionen.
Tidöregeringen hoppas istället på att valfläsket i vårbudgeten ska göra att väljarna glömmer bort att problemen i samhället lämnats olösta. Men vi är många som inte kommer att låta oss luras.
Fakta: Vårbudgeten
Varje år lämnar sittande regering in två budgetpropositioner till riksdagen – den ena på hösten och den andra på våren. I höstbudgeten läggs ramarna för statens alla utgifter och inkomster det kommande året. I den s.k. vårändringsbudgeten beslutas om mindre ändringar av den redan beslutade budgeten. En regerings stora reformer återfinns därför i höstbudgeten, medan vårbudgeten ofta innehåller tillfälliga satsningar eller mindre justeringar av höstbudgeten.