De senaste årens motsättningar inom Byggnadsarbetareförbundet satte sin prägel på förbundets kongress i slutet av maj. Kongressen gick emot sin egen valberedning och gav den sittande ordföranden Kim Söderström fortsatt förtroende.
Veckans Nyheter har i en tidigare artikel beskrivit striden inom Byggnads. På ena sidan står den gamla förbundsledningen som domineras av heltidsanställda ombudsmän. De den andra sidan står ett antal distrikt, och förbundets ungdomsorganisation Unga Byggare, som anser att facket måste bli mer demokratiskt och dessutom måste ta tydligare strid för löner och arbetsmiljö. Ordföranden Kim Söderström har i ett antal frågor ställt sig på den sistnämnda ”gräsrotsfalangens” sida.
Inför kongressen hade förbundets valberedning och en region nominerat Wilhelm Bertilsson till ordförande. Söderström nominerades av hela sex distrikt. Röstsiffrorna blev till sist 82-71 i Söderströms favör.
Under kongressen valdes också ny vice förbundsordförande, ny förbundssekreterare samt avtalssekreterare. I valen till förbundssekreterare och vice förbundsordförande stod också valet mellan kandidater kopplade till den gamla ledningen och kandidater med koppling till Unga Byggare och förbundets kvinnonätverk. Här förlorade dock gräsrotsfalangen knappt.
Dragkampen inom Byggnadsarbetareförbundet lär fortsätta. Den gamla ledningen kommer inte att ge upp sina positioner och sin passiva fackliga linje utan strid. Samtidigt hämtar kraven på att facket måste bli mer stridbart sin näring ur att medlemmarna återkommande upplever hänsynslöst utnyttjande av låglönearbetskraft samt att kedjor av underentreprenörer sätter både kollektivavtal och arbetsmiljölagstiftning ur spel.
Sista ordet är sannolikt inte sagda i denna fackliga strid. Men bara det faktum att man på en kongress öppet diskuterar, och voterar om, vilken strategi som är vägen framåt för facken visar att det finns livskraft och potential för förändring inom svensk fackföreningsrörelse.