IF Metalls ledning svek – gav upp strejken mot Tesla

Strejken på Tesla är över. Detta efter en tre år lång konflikt – den längsta i Sverige på nästan 100 år. Strejken slutade med att Tesla köpte ut alla strejkande metallare, vilket i sin tur ledde till att fackförbundet IF Metall avslutade sina konfliktåtgärder.

Det omedelbara resultatet är att Tesla även fortsättningsvis kan driva sin verksamhet utan kollektivavtal. De tre årens strejk som nu slutat i nederlag har både visat på den potentiella styrka som finns hos fackföreningsrörelsen och på den svaghet som finns hos dess ledning – som inte vågar använda fackets hela styrka och som fattar beslut långt över medlemmarnas huvuden.

Strejk för kollektivavtal

Bakgrunden till strejken var att Teslas svenska underleverantör, TM Sweden, vägrade teckna kollektivavtal. Veckans Nyheter har dock hela tiden betonat att strejken skulle ses i ett större sammanhang. Det handlade dels om en strid mot en aggressiv och antifacklig företagskultur från USA som även börjat slå rot i Sverige och Europa. Elon Musk och Tesla är ökända för sitt hårda motstånd mot fackföreningar över huvud taget.

Strejken på Tesla handlade också om framtiden för det som kallas ”den svenska modellen” på arbetsmarknaden. Denna modell innebär att löner och arbetsvillkor, sedan undertecknandet av det s.k. Saltsjöbadsavtalet 1938, har beslutats genom kollektivavtal mellan fackföreningar och arbetsgivare. Detta utan statens inblandning.

Det finns därför ingen lagstadgad minimilön i Sverige, som det gör i exempelvis Storbritannien och USA. Istället är det kollektivavtalet som avgör den lägsta lön som arbetsgivaren får betala ut. Finns det inget kollektivavtal på en arbetsplats finns det heller ingen nedre gräns för hur låga löner som en arbetsgivare kan sätta. Det betyder att löntagare i Sverige, som saknar kollektivavtal, står långt svagare än de som har ett kollektivavtal.

Fackens styrka

Efter strejkvarslet mot Tesla den 27 oktober 2023 möttes IF Metall omedelbart av sympatiåtgärder från en rad andra fackföreningar. Transportarbetarförbundet och Hamnarbetarförbundet meddelade att deras medlemmar skulle vägra att lossa och lasta Teslabilar i samtliga hamnar i Sverige. Fastighets inledde en blockad mot allt arbete i Teslas lokaler. SEKO blockerade all utlämning och avhämtning av post hos Tesla. Detta gjorde att Tesla fick svårt att hämta ut registreringsskyltar till nysålda bilar. Målarna inledde en blockad mot över 100 billackeringsföretag, vilket ledde till ett stopp för all hantering av Tesla-bilar hos de berörda firmorna. Elektrikerna vägrade att installera nya, eller att laga gamla, laddningsstolpar åt Tesla.

Efter några veckors strejk utlyste även transportarbetarna i Norge, Finland och Danmark sympatiåtgärder. Även i dessa länder vägrade man att befatta sig med lastning av Teslabilar. På några få veckor hade 14 fackföreningar i tre olika länder slutit upp bakom IF Metalls strejk! Initialt ökade också andelen Tesla-anställda mekaniker som anslöt sig till facket. Dessutom väckte strejken en entusiasm bland fackligt aktiva i andra fackföreningar och på andra företag, som villigt ställde upp som strejkvakter.

Att konflikten snabbt spred sig till andra sektorer, och till och med andra länder, visade att löntagare organiserade i fackföreningar har en enorm potentiell styrka. En styrka som kan användas i kamp för löner och arbetsvillkor, men också i frågor som påverkar hela samhällsutvecklingen.

Tesla använde sig av strejkbrytare

Att Elon Musk och Tesla inte var en vanlig arbetsgivare stod klart redan från början. Företaget hade hårdnackat vägrat att teckna kollektivavtal – trots att IF Metall försökt att förhandla under flera år. Efter att strejken brutit ut vidtog Tesla också åtgärder som inte setts på svensk arbetsmarknad sedan 1930-talet: Företaget började aktivt att använda sig av strejkbrytare.

De som fick agera strejkbrytare var mekaniker på verkstäderna som inte var med i facket. Tesla transporterade också strejkbrytare mellan olika verkstäder och tog dessutom in strejkbrytare från utlandet! Tesla använde sig även av strejkbrytare för att kringgå blockaden mot att transportera in företagets bilar i Sverige.

Företaget försökte även kringgå andra stridsåtgärder. Genom att utnyttja sig av bulvaner försökte företaget undgå postblockaden – och hittade till sist ett juridiskt kryphål. Istället för att ansluta sina laddstationer till elnätet började Tesla, på några platser, att använda sig av dieselaggregat och stora batteripaket.

Åtgärderna gjorde att verksamheten kunde fortsätta hos Tesla – men tydligt påverkad. Företagets beteende, tillsammans med Musks öppna stöd till europeiska högerextremister, bidrog till att Teslas marknadsandelar på den svenska marknaden minskade betydligt – från 20 procent av nyregistrerade elbilar till ensiffriga procenttal.

Förvånad fackledning

Att Trump-medarbetaren Musk skulle kunna använda arbetsgivarsidans mest brutala verktyg förvånade ingen. Speciellt som företaget redan från början av konflikten meddelat att de skulle använda sig av strejkbrytare. IF Metalls ledning vägrade dock att dra de fulla slutsatserna av att man hade en motståndare som skulle slåss med alla medel.

Några månader efter att strejken inletts skrev förbundsordföranden Marie Nilsson ett brev till Musk där hon beskrev hur ”konstruktivt och lösningsorienterat” IF Metall var. Efter 10 månader av strejk sa IF Metalls biträdande avtalssekreterare Simon Petersson (Arbetet 20 aug 2024) att det var ”otroligt huvudlöst och respektlöst” av Tesla att använda sig av strejkbrytare och att han förväntade sig att alla arbetsgivare skulle ”respektera den svenska modellen” där man inte bryter en strejk. Problemet var att Teslas vägran att teckna kollektivavtal och löfte om att använda sstrejkbrytare var just en attack på ”den svenska modellen”.

Själva syftet med en strejk är att verksamheten på det strejkdrabbade företaget ska stanna av. Om så inte sker förlorar strejken sitt syfte. Teslas utnyttjande av strejkbrytare var alltså redan från början ett avgörande hot mot fackens möjlighet att segra i konflikten. Mot detta gjorde IF Metalls ledning i praktiken … ingenting. Historiskt, och internationellt, har strejkande arbetare organiserat strejkvaktskedjor för att hindra strejkbrytare från att sabotera för de strejkande. Det borde ha gjorts även under denna strejk. Men istället beslutade IF Metall att förbundets strejkvakter skulle sitta på behörigt avstånd från sina arbetsplatser och förbundsledningens Simon Petersson sa till tidningen Arbetet att det stod ”varje människa fritt att bryta strejken”.

Metallaren Lars Henriksson skriver i tidningen Internationalen: ”En fackförening som utsätts för strejkbryteri ställs naturligtvis inför stora problem, inte minst juridiskt. Det finns heller inga garantier för att det ska lyckas att hålla svartfötter borta från arbetsplatsen. Men en fackförening som redan från början avsäger sig ambitionen att agera mot strejkbryteriet har redan då givit slaget förlorat.”

Fackledningen ville inte

Ett annat påtryckningsmedel för facken hade kunnat vara att organisera landsomfattande demonstrationer mot Tesla och för kollektivavtalen. Om inga andra dagar passade hade LO-ledningen kunnat göra om 1 maj-demonstrationerna till landsomfattande protester för att uppmärksamma Tesla-konflikten. Gärna demonstrationer med Teslas kontor som slutpunkt. Detta hade kunnat få stöd bland långt bredare grupper än de som brukar delta i de sedvanliga 1 maj-promenaderna. Landsomfattande demonstrationer skulle ha ökat kampviljan bland de egna medlemmarna och ökat stödet från andra fackligt aktiva. Att detta aldrig skedde visar att fackledningen trodde att man skulle kunna lösa konflikten ”som vanligt” – det vill säga med vänliga samtal i ett slutet rum långt från de egna medlemmarna.

Utan åtgärder mot strejkbrytare eller mobilisering inför landsomfattande protestdagar blev Tesla-strejken en fråga om utnötning. En strejk kan inte pågå för evigt. Med tiden kommer allt fler av de strejkande att falla ifrån. En del på grund av att de byter yrke eller går i pension, andra kanske flyttar till en ny ort och ytterligare andra kanske hittar en ny arbetsgivare. Några kanske till och med ger upp och blir strejkbrytare.

I det här fallet var det dock förbundsledningens behandling av de egna medlemmarna som blev dödsstöten mot strejken. I början av året kom det fram att IF Metall strulat med ersättningarna till de strejkande. De strejkande blev nolltaxerade av Skatteverket och förlorade sin försäkringsgrundande inkomst. Facket lovade att ersätta medlemmarna – men situationen skapade stor ilska och osäkerhet bland de strejkande.

I mars 2026 kom nästa slag. På ett stormöte lanserade förbundsledningen en idé om en ”jojo-strejk”, där medlemmarna ibland skulle strejka och ibland vara på jobbet. Enligt tidningen Arbetet mötte denna idé dock starkt motstånd bland de strejkande. Trots detta tvingade förbundsledningen igenom sin idé och i maj beslutades att en majoritet av de strejkande tillfälligt skulle gå tillbaka till sina arbeten. Detta verkar ha blivit dråpslaget mot de strejkandes kampvilja. Efter semestrarna stod det klart att Tesla kunde köpa ut de sista av Metalls medlemmar från företaget.

Slutsatser

Att IF Metalls ledning blåste av strejken innebär en seger för Tesla och Elon Musk. Det innebär också en seger för andra företag som vägrar teckna kollektivavtal i Sverige, som exempelvis musiktjänsten Spotify. Men att IF Metalls ledning förlorade strejken betyder inte att det inte lönar sig att strejka – även om det kan finnas många som går i sådana tankar. Nederlaget berodde på de fackliga ledarnas ovilja att använda fackets fulla styrka.

Strejken visade samtidigt att det finns en väldig potentiell styrka hos fackföreningsrörelsen. Det mest anmärkningsvärda var uppslutningen över nationsgränserna. Fackföreningarna har varit sena med att anpassa sig till den alltmer globaliserade ekonomin, där företagens verksamhet sedan länge överskridit nationsgränserna. Arbetsgivarna har sedan lång tid satt i system att flytta produktion från Sverige till låglöneländer i Asien och Latinamerika och att dumpa löner och villkor i Sverige med hjälp av bemanningsföretag från Östeuropa. Fackföreningarnas ledningar har inte klarat av att stå emot detta. Istället för att sträva efter enighet över nationsgränserna, i syfte att slå vakt om löner och villkor, har fackföreningarnas konservatism tillåtit arbetsgivarna att spela ut löntagare i olika länder mot varandra.

Vad Tesla-strejken visade var att facken kan samarbeta över nationsgränserna. Att fackföreningarna i Danmark, Norge och Finland slöt upp i svenska IF Metalls strid mot Tesla visar på precis den typ av fackliga kampmetoder som är nödvändiga i en globaliserad värld. Utan gränsöverskridande fackliga samarbeten – där sympatistrejker ingår – har löntagarna ingen chans att stå emot multinationella företag som Tesla.

Det finns ingen anledning att hänga med huvudet. Det som krävs är istället att alla de medlemmar i IF Metall som entusiasmerades av strejken och ställde upp som strejkvakter inleder diskussioner om hur nästa strejk ska kunna ledas till seger. Detta innebär även en diskussion om att byta ut hela eller delar av dagens ledning för IF Metall – som uppenbarligen inte klarade av uppgiften att besegra Tesla trots att kollektivavtalens ställning stod på spel.