Riksdagsvalet – en första kommentar

Sverige ser ut att få en ny regering ledd av Socialdemokraterna. Detta samtidigt som partiet gör sitt sämsta val på 118 år. Att S-blocket ändå vinner beror på att Socialdemokraternas samarbetspartier V, MP och C har gått framåt samtidigt som Sverigedemokraterna backar. Här följer en första kommentar till valet från Veckans Nyheter.

Socialdemokraternas katastrofval

Även om Socialdemokraterna ser ut att få leda nästa regering var partiet en av valets två stora förlorare. S har förlorat nästan 80 000 väljare sedan 2022 och backar i 267 av Sveriges 290 kommuner. Procentuellt är valresultatet S sämsta sedan 1908 – vilket var innan den allmänna rösträttens införande i Sverige.

I grunden handlar S tillbakagång om att partiet inte förmått att presentera något eget politiskt alternativ. S har istället anpassat sig till de borgerliga partierna och tagit över stora delar av deras politik. Ett exempel är skattepolitiken Under många år förde S fram parollen ”välfärd före skattesänkningar”. Både på riksplanet och i landets alla kommuner. På S-kongressen 2017 antogs ett dokument som högtidligt deklarerade att ”skattesänkar-eran i svensk politik är över”. Men det var då det. Åren 2018-2022 genomförde Stefan Löfvens regering skattesänkningar på ca 70 miljarder. Under Magdalena Anderssons ledning accepterar S alla tidigare genomförda jobbskatteavdrag – och föreslår även egna ”skattesänkningar för vanligt folk”.

Anpassningen till de borgerliga har även skett på fler områden. S har gett upp sitt motstånd mot Nato och är med på den väldiga utvidgning av militärbudgeten som alla riksdagspartier var överens om i försvarsbeslutet i juni 2025. I frågan om brottsbekämpning har S tagit över stora delar av Tidöregeringens auktoritära politik, som exempelvis sänkningen av straffbarhetsåldern till 14 år. I ett dokument som partiet senare förnekade existensen av förespråkade S att 6-12-åringar skulle ”punktmarkeras” med hjälp av ”digital fotboja”!

Till detta kommer svårigheterna för S att skapa enighet inom sitt regeringsalternativ. Centerpartiet har länge vägrat att sitta i en regering tillsammans med Vänsterpartiet. V, å sin sida, har kongressbeslut på att de ska fälla varje regering som partiet självt inte sitter i. Ovissheten kring ”vem som tar vem” har gjort att det skapats ett element av att S-väljare taktikröstat på något av samarbetspartierna (V, MP eller C) i syfte att markera i vilken riktning de anser att S ska röra sig politiskt.

Det är fortfarande mycket oklart vilken regeringskonstellation som S i slutändan kommer att kunna skapa och det är inte osannolikt att förhandlingarna drar ut på tiden.

Sverigedemokraternas tillbakagång

Valets andra stora förlorare är Sverigedemokraterna. SD backar för första gången någonsin i ett riksdagsval. Partiet har förlorat drygt 150 000 väljare sedan 2022 och backar i hela 286 av 290 kommuner. I Stockholm, Värmland, Västra Götaland och Örebro tappar partiet var femte väljare. Anmärkningsvärt är att SD även tappar stort i sina traditionella styrkefästen i Skåne och Blekinge.

Enligt SVT:s vallokalsundersökning backar SD också kraftigt bland unga väljare. Stödet för SD bland 18-21-åringar har minskat från 22 till 15 procent sedan förra valet. SD backar också bland arbetarväljare – från 29 procent till 25 procent (SVT Valu).

SD:s tillbakagång beror bland annat på att partiet gått från att vara ett ”missnöjesparti” i opposition till att agera stödparti åt en moderatledd regering. SD har även tagit plats vid köttgrytorna i en rad kommuner och regioner. Med detta har följt att partiet svikit en rad viktiga vallöften.

Ett exempel är a-kassan. Inför valet 2022 lovade Jimmie Åkesson att SD inte skulle acceptera försämringar av a-kassan och hotade t.o.m. att fälla regeringen om de drev igenom försämringar. Så sent som den 7 mars 2023 sa SD:s arbetsmarknadspolitiske talesperson Magnus Persson följande: ”Nivån på a-kassan är inte förhandlingsbar” (Arbetet). Men när det kom till kritan var Tidösamarbetet viktigare än vallöftena. SD gick med på att försämra a-kassan från och med 1 oktober 2025. De som drabbas av de nya a-kassereglerna är främst lågavlönade och långtidsarbetslösa, som får kraftigt sänkta ersättningar. Och bland dessa grupper finns många av SD:s väljare.

Frågan är hur tillbakagången påverkar SD. Jimmie Åkesson har hållit en låg profil sedan valdagen och uppges ska ”ta en paus” som partiledare. Samtidigt för vissa SD-företrädare fram allehanda konspirationsteorier kring varför partiet backade. Partiets starke man i Dalarna, Kent Ekeroth, menar att Tidöpartiernas nederlag beror på att det utfärdats över 200 000 nya svenska medborgarskap under den gångna mandatperioden – och att dessa nya medborgare har röstat på S, V och MP. Även riksdagsledamoten Tobias Andersson (SD) har anslutit sig till denna ”teori”. Men ingen konspirationsteori kan bortförklara det faktum att SD svikit en rad vallöften – både lokalt och på riksplanet – vilket gjort att över 150 000 väljare har lämnat partiet.

Valets vinnare?

Alla övriga partier gick framåt jämfört med valet 2022. Liberalerna lyckades hålla sig kvar i Riksdagen efter att ha bönat och bett om stödröster på sina bara knän. Samtidigt backade partiet i en rad kommuner och regioner. Partiet åkte bland annat ur regionfullmäktige i Region Jönköping, Kronoberg, Uppsala och Värmland. L finns därmed endast kvar i åtta av 21 regioner i landet.

Vänsterpartiet ökade mest när det gäller antalet väljare. Partiet fick nästan 130 000 fler väljare än 2022. Ökningen beror delvis på att partiet gjorde en omfattande satsning i utsatta områden och förorter till storstäder. Även Moderaterna gick framåt och fick nästan 100 000 fler röster än 2022 och blev återigen större än Sverigedemokraterna.

Ta strid mot nedskärningar och för jobben de 1460 dagarna fram till nästa val

Vi vill avsluta med att upprepa vad vi skrev innan valet: Även en S-ledd regering kommer att skära i välfärden och hota jobben. Centerpartiet är Sveriges mest fackföreningsfientliga parti som vill genomföra nya skattesänkningar och bevara karensavdraget.

Likheterna mellan de åtta partierna i riksdagen är större än skillnaderna. Vi vill påminna om att alla åtta riksdagspartier – inklusive S, V och MP – fattade ett enigt beslut om att öka försvarsutgifterna till hela 3,5 % av BNP till år 2030. Detta var i juni 2025. Och alla dessa riksdagspartier är redo att öka utgifterna med ytterligare 1,5 % (i form av bredare satsningar för det civila försvaret) om NATO enas om detta. Samt att låna uppemot 300 miljarder för att klara denna upprustning. Innebörden är att de pengar som borde gå till stora satsningar på bland annat sjukvård och äldreomsorg nu istället går till en historiskt snabb militär upprustning.

Det är mot denna bakgrund som vi uppmanar våra läsare att förebereda sig för att ta strid mot nedskräningar och för jobben under de 1460 dagarna fram till nästa val.