Att fler våldtäktsoffer vågar och orkar polisanmäla utgör ett hopp i det mörker som övergreppet utgör. Det gäller i Indien och USA såväl som i Sverige. Men när hundratusentals människor tar gatorna i besittning, i ursinne över den fruktansvärda våldtäkten med dödlig utgång, utgör detta även ett symptom på en djupare rörelse i det indiska samhället.
För protesterna i Indien är historiska. Att män och kvinnor demonstrerar över hela subkontinenten för kvinnors rättigheter saknar motsvarighet. Den geografiska spridningen, antalet deltagare och ursinnet som präglar protesterna visar på att Indien befinner sig i en brytningstid. Allt större delar av det enorma landet håller på att bryta upp från bondesamhällets feodala kast- och patriarkala strukturer. De senaste decennierna har både Indien och Kina industrialiserats allt snabbare. Hundratals miljoner bönder har under de senaste decennierna lämnat byarnas efterblivna isolering och flyttat in till städerna. Där har de blivit en del av de större kollektiv som utgörs av den nya arbetarklassen. Och medelklassen. För parallellt har hundratusentals yrkesskickliga datatekniker, ekonomer, civilingenjörer, m.fl, lämnat universiteten och befolkar, även de, de stora städerna.
Förr eller senare skulle det indiska samhället komma till en brytpunkt. De kvinnor och män som befolkar fabriker och kontor i storstäderna kommer förr eller senare att göra upp räkningen med de kvarlevande feodala strukturerna där kvinnan fortfarande ses som mannens egendom. De väldiga protesterna mot våldtäkterna utgör en del av denna uppgörelse. Då väldiga protester äger rum har dessa en egen dynamik. Även andra frågor, som att den nya rikedomen fördelas ojämlikt, kan ha bidragit till att ytterligare bredda demonstrationerna.
Om protesterna i Indien speglar ett allt modernare samhälles uppbrott mot föråldrade värderingar ger våldtäkten i Steubenville, USA, bilden av en helt annan samhällsutveckling, nämligen en struktur i förfall. Och utgör ytterligare ett nytt exempel på de svinaktiga attityder som frodas inom idrottsvärlden. I kretsen av unga spelare har det uppenbarligen utvecklats en primitiv syn på de tjejer som ofta cirkulerar kring spelarna i ett lag. De är fans – precis som de manliga supportrarna. Men bara mer utsatta. Den brutala våldtäkt som en 16-årig flicka blev utsatt för, då hon medvetslös släpades från fest till fest, speglar dels en grundläggande primitiv kvinnosyn. Dels hur idrottens gängmentalitet, tillsammans med alkohol och andra droger, kan få unga människor att degenerera på ett nästan ofattbart sätt. Men tyvärr var denna händelse inte den första i sitt slag. Och den kommer heller inte att bli den sista.
De i laget som deltog i gruppvåldtäkten kallade sig ”the rape crew”. För många är detta ett uttryck som man hittills enbart skulle ha förknippat med ett ökänt gäng som Hells Angels. Nu användes begreppet av stadens unga stoltheter. Händelsen innebär att staden aldrig mer kommer att bli densamma. Tyvärr gäller det även för den unga kvinna som utsattes för denna sällsynt förnedrande och brutala våldtäkt.
Även i USA ger dock reaktionerna på våldtäkten någon form av hopp. Demonstrationer mot våldtäkter tillhör inte vardagsmaten i det stora landet i väst. Att över 1 000 personer demontrerade i Steubenville är också det en unik händelse. Det krävs tyvärr mycket mod att ta ställning för någon och mot några trots att detta borde vara en fullständig självklarhet. Att så inte är fallet visar hur djupt rotat kvinnoföraktet och kvinnans underordning sitter i USA. Det som hände i Steubenville får inte stanna vid att vara ytterligare ett exempel på en tragedi som drabbat en ung människa. De olika massakrerna på en rad skolor har gett upphov till en debatt kring USAs vapenlagar. På samma sätt måste fackföreningar, kvinnorättsorganisationer och andra rörelser ta händelsen i Steubenville som utgångspunkt för att utmana både den groteska mentalitet som råder även bland unga idrottsutövare, och den allmäna bristen på jämställdhet och jämlikhet som råder i USA.